Riskhantering

EKN har i uppdrag att försäkra betalningsrisker i exportaffärer. Denna del av verksamhetens risker benämns i riskkartan nedan för affärsrisker. I EKN:s verksamhet uppstår ytterligare risker som måste hanteras; i riskkartan nedan har vi delat in dessa i finansiella risker och operativa risker. Det övergripande målet för riskhanteringen är att säkerställa att EKN under alla omständigheter kan fullfölja sitt uppdrag.

Hantering av affärsrisker

För varje ansökan om garanti gör EKN en bedömning av risken för att köparen ställer in betalningarna och en bedömning av vilken situation EKN befinner sig i för de fall att det sker. Sannolikheten för en betalningsinställelse påverkas av landriskfaktorer, motpartsrisk och affärsspecifika risker. Vilken situation EKN befinner sig i vid en betalningsinställelse bedöms genom en analys av transaktionsstrukturen och eventuella säkerheter/borgensåtaganden till förmån för garantitagaren.

Landrisker

EKN riskklassificerar länder på en skala från 0 till 7, där lägst risk är 0 och högst risk är 7. Det görs i samarbete med övriga länder inom OECD. Landrisken avspeglar bland annat risken att betalning uteblir på grund av brist på hårdvaluta i köparens land. Grundläggande för bedömningen av landet är dess betalningshistorik, ekonomiska och finansiella faktorer, politisk stabilitet och betalningsvilja.

Motparts- och transaktionsrisker

EKN gör en kreditbedömning på köparen, baserad på bland annat räkenskaper, affärsplaner, ägare och ledning och konkurrenssituation. Vidare analyseras relevanta juridiska risker kopplade till köparens betalningsförmåga. Allt i syfte att bedöma företagets förmåga att betala enligt avtalet.

Legala frågor

EKN gör en analys av vilken situation man skulle befinna sig i vid en betalningsinställelse. Fokus ligger på att värdera de eventuella säkerheter och borgensåtaganden som tillhandahållits till förmån för garantitagaren. Transaktionsstrukturen analyseras ur ett legalt perspektiv. Allt i syfte att bedöma EKN:s möjlighet att begränsa den skada som en betalningsinställelse kan medföra.

Riskpremie och reservering

Den sammantagna analysen av bedömningarna ovan, leder fram till ett beslut om EKN kan garantera betalningsrisken och, om så är fallet, ett pris på EKN:s garanti.

EKN gör reserveringar för den förväntade förlusten, för varje garanti som ställs ut. Riskpremien och reserveringen är normalt lika stora när garantin ställs ut. Garantin värderas sedan kvartalsvis och värderingen kan öka eller minska under garantins livslängd. Värderingen av risken i garantin tillsammans med garantins återstående löptid, amorteringsplan och räntan påverkar den försäkringstekniska reserveringens storlek.

Hållbarhetsrisker

EKN:s riktlinjer är grundade på OECD:s rekommendationer vid statsstödda exportkrediter samt FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. EKN bedömer risken för eventuell negativ påverkan på miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i den enskilda affären som ska garanteras, samt möjligheten att hantera riskerna. I affärer med högre risk gör EKN en fördjupad granskning och vid behov uppföljning under affärens löptid. Omfattning och utformning av granskningen anpassas till risknivån, affärens storlek och EKN:s möjlighet att påverka. EKN använder IFC Performance Standards (IFC - International Finance Corporation) samt riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet för att bedöma vad som är acceptabelt. EKN är särskilt granskande i länder och branscher med hög risk för negativ påverkan på miljö och mänskliga rättigheter.

Den som ansöker om en garanti hos EKN måste intyga att mutor inte lämnats i affären. I affärer med risk för korruption görs en fördjupad kontroll. Om en exportör är garantitagare och döms för mutbrott i samma affär kommer EKN att dra tillbaka garantin. Om skadeersättning skulle ha betalats ut kräver EKN ersättning från exportören för kostnader EKN kan haft till följd av exportörens mutbrott. I affärer med risk för korruption görs en fördjupad kontroll.

EKN gör platsbesök för att följa upp hanteringen av sociala risker och miljörisker.

EKN gör platsbesök för att följa upp hanteringen av sociala risker och miljörisker.

Hantering av finansiella risker

Marknadsrisk och avvecklingsrisk

EKN är utsatt för finansiella risker i både skulder och tillgångar. Kassan på 26,9 miljarder kronor är utsatt för risker för förändringar på finansmarknaden så som valutarisk, ränterisk och likviditetsrisk. EKN hanterar dessa risker i enlighet med sin finanspolicy. Policyn begränsar riskerna med hänsyn till motparter, löptider och valutor. EKN får enbart placera likvida medel i högt ratade statsobligationer, statsgaranterade obligationer eller obligationer utgivna av vissa supranationella organisationer (exempelvis Världsbanken). Andelen av respektive valuta som får placeras i en viss motpart är också begränsad. Durationen i placeringarna ska ligga inom ett tillåtet intervall på 4,5 år +/- 1 år. Detta för att durationen på tillgångssidan skall matcha skuldsidan och därmed minska ränterisken. EKN reducerar också valutariskerna på balansräkningen genom att se till att skulder och tillgångar i garantivalutorna balanserar. Detta görs genom försäljning eller köp av valuta. Avvecklingsrisken är risken att en bank eller annan finansiell motpart fallerar före avräkning av en affär. Affären kan då behöva göras om till ett annat pris. EKN arbetar med stora och etablerade aktörer på finansmarknaderna och bedömer denna risk som mycket liten. Samtidigt är också transaktionsvolymerna vid en enskild tidpunkt relativt små.

Koncentrationsrisk

Vid varje riskmässigt bokslut görs en beräkning av koncentrationsriskerna i den samlade portföljen av garantier. Koncentrationsriskerna är en följd av att EKN:s utestående garantier till viss del är koncentrerade till enstaka länder, motparter och branscher. Ett negativt utfall i någon av dessa koncentrationer skulle väsentligt försämra EKN:s resultat jämfört med de förväntade förlusterna. EKN följer därför löpande dessa koncentrationer och beräknar också nya stora affärers bidrag till koncentrationsriskerna. EKN minskar koncentrationsriskerna genom riskavtäckande åtgärder, exempelvis med återförsäkring hos andra länders exportkreditinstitut eller med privat återförsäkring. Vid utgången av 2015 har EKN genom återförsäkring minskat reserveringsbehovet med 258 miljoner kronor och samtidigt minskat koncentrationsriskerna med 615 miljoner kronor.

Hantering av operativa risker

Risker uppstår när processer och system fallerar eller inte är ändamålsenliga, när människor gör fel eller när oförutsedda externa händelser inträffar. Dessa risker sammanfattas i begreppet operativa risker, som också innefattar risken för att regler inte efterlevs.

EKN:s rutiner för att analysera och åtgärda verksamhetens operativa risker är utformad för att uppfylla kraven på EKN som myndighet, vilka återfinns i Myndighetsförordningen (2007:515), Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, samt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering.

De scenarier som identifieras, bedöms utifrån händelsens sannolikhet och konsekvens. En plan för hur riskerna ska åtgärdas tas fram och en ansvarig person utses. Resultatet av analysen granskas av EKN:s internrevisorer.

Säkerhetsarbete

EKN arbetar löpande med att förbättra den fysiska säkerheten och informationssäkerheten, arbetar med kontinuitetsplanering och övar krishantering. Externa partners tillför kompetens för löpande säkerhetsarbete såsom brandsäkerhet, inbrottslarm och bevakning. EKN genomför återkommande utrymningsövningar för hela personalen. På EKN är standarden ISO27000 vägledande för arbetet med informationssäkerhet och IT-säkerhet.

Regelefterlevnad

EKN:s compliancefunktion övervakar att EKN följer de nationella och internationella lagar, regler och överenskommelser som är styrande för EKN. Funktionen arbetar för att säkerställa intern styrning och kontroll. Funktionen övervakar också att det interna regelverket följs och är känt och tillgängligt. Funktionen ansvarar för att säkerställa en korrekt och enhetlig tillämpning av offentlighet- och sekretesslagen.

Huvudsakligt regelverk som EKN omfattas av

WTO, FN, OECD och EU har regelverk som omfattar EKN och andra länders exportkreditinstitut. Sveriges riksdag och regering sätter de nationella ramverken för EKN.

WTO

  • Överenskommelse om att länders exportkreditinstitut ska verka konkurrensneutralt, det vill säga inte subventionera statlig finansiering av export.
    • Agreement on Subsidies and Countervailing Measures, Annex 1, Illustrative list of Export Subsidies, item j) and k).

FN

  • FN:s ramverk och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
    United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights.
  • FN:s Global Compact.
  • FN:s säkerhetsråds kollektiva sanktionsåtgärder i syfte att upprätthålla internationell fred och säkerhet.

OECD

  • Överenskommelse om statsstödda exportkrediter.
    • Arrangement on Officially Supported Export Credits.
  • Regler för miljögranskning och granskning av sociala frågor.
    • Council Recommendation on Common Approaches for Officially Supported Export Credits and Enviromental and Social Due Dilligence.
  • Regler för antikorruption.
    • Council Recommendation on Bribery and Officially Supported Export Credits.
  • Regler för hållbar långivning till låginkomstländer.
    • Principles and Guidelines to Promote Sustainable Lending Practices in the Provision of Official Export Credits to Lowe-incomCountries.
  • Riktlinjer för multinationella företag.
    • Guidelines for Multinational Enterprises.

EU

  • Statsstödsregler.
    • Artikel 107-108 i fördraget om EU:s funktionssätt.
  • Regler om hur statstödsreglerna ska tillämpas i garantigivningen.
    • Kommissionens tillkännagivande om tillämpning av artikel 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier 2008/C 155/02 samt rättelse till tillkännagivandets punkt 3.3 2008/c 2004/11.
    • Kommissionens meddelande om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt på kortfristig exportkredit försäkring 2012/C 392/01.
  • Handelspolitiska regler.
    • Rådets direktiv 98/29/EG om harmonisering av huvudbestämmelserna för kreditförsäkringar för medellånga och långa exportaffärer.
    • Förordning nr 1233/2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter.
  • Sanktionsregelverk.

SVENSKA REGELVERK

  • Förordningar om uppdrag och garantigivning.
    • Förordning (2007:1217) med instruktion för EKN.
    • Förordning (2007:656) om exportkreditgaranti Myndighetsförordningen (2007:515).
    • Förordning (2005:746) om investeringsgaranti.
    • Förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingsarbete.
    • Förordning (2011:211) om utlåning och garantier.
  • Inom ramen för ESV:s årliga ekonomiadministrativa värdering av myndigheter under regeringen, ”EA-värderingen” finns också ett antal förordningar, exempelvis förordningarna om myndigheters bokföring och årsredovisning och budgetunderlag.
  • Årligt regleringsbrev från regeringen.
  • Lagen om offentlighet och sekretess, lagen om offentlig upphandling och andra lagar som gäller för alla svenska myndigheter.
  • EKN integrerar regelverken i sin interna styrning med policies och riktlinjer.

Publicerad: 2016-03-01
Senast uppdaterad: 2016-03-17