2012-11-14 Nyhet

EKN tar ansvar för både offentlig information och affärssekretess

En gång i veckan i över ett år har nyhetsbyrån Sirén bett att få ut de handlingar som visar att EKN har försäkrat betalningsrisken i exportaffärer. I dessa handlingar finns information om vilket exportföretag som försäkrat sig, vilken vara som exporteras, till vilket land exporten går, vem som är köpare och vilket kontraktsbelopp som försäkras. Det är affärsinformation som det aldrig skulle vara möjligt att få tillgång till från ett vanligt försäkringsbolag.

Men EKN är inte ett vanligt försäkringsbolag utan en statlig myndighet. Därför har Sirén rätt att varje vecka få ut de efterfrågade handlingarna. Men EKN är, i enlighet med sekretesslagstiftningen, skyldig att sekretessbelägga vissa uppgifter. Brott mot sekretesslagstiftningen kan leda till böter eller fängelse och kan också leda till skadeståndskrav från de företag som lider skada av brottet.

Nyhetsbyrån Sirén uttrycker tillsammans med Utgivarna sitt missnöje med att EKN har sekretessbelagt uppgiften om vem som är köpare i 100 procent av de efterfrågade handlingarna. Anledningen till att köparen har ett så starkt skydd i svensk lagstiftning är att köparen är så kallad tredje part. Det är ett företag som inte har någon relation till EKN och kanske inte ens känner till att deras leverantör i Sverige har försäkrat betalningen hos EKN. En svensk myndighet får inte utnyttja sin position till att lämna ut uppgifter om var exempelvis ett cementföretag i Tunisien köper sin utrustning. Sourcing är konkurrenskänslig information.

EKN kan ofta lämna ut uppgifter om exportör, land, vara och belopp, men inte alltid. Dessa uppgifter är EKN ålagda att sekretessbelägga, om det kan antas skada exportören att de blir offentliga. På små marknader, på nya marknader, på konkurrensutsatta marknader kan ett offentliggörande av sådana uppgifter skada exportören. Affärer kan gå om intet och hela marknadssatsningar riskerar att misslyckas.

För att bedöma om ett offentliggörande kan antas skada exportören, behöver vi ta in exportörens syn på att lämna ut uppgiften och ta hänsyn till det. Det är EKN som fattar beslutet, det är ett myndighetsbeslut och det kan överklagas. Under de senaste tio åren har vårt sekretessbeslut överklagats vid ett tillfälle. Kammarrätten slog då fast att EKN gjort en riktig tolkning av sekretesslagstiftningen.

Det finns ett allmänintresse för EKN:s verksamhet och möjligheten att kunna granska oss. Vi rapporterar på hemsidan och i årsredovisningen om branscher och marknader, om hur vi gör våra affärsbedömningar och om riskexponeringen i vårt engagemang. När vi avser att garantera betalningsrisken i större projekt med risk för negativ påverkan på människor och miljö kräver vi en miljö- och social-konsekvensbeskrivning (MSKB) som vi publicerar på hemsidan en månad innan vi utfärdar garantin. Verksamheten styrs av en styrelse som tillsätts av regeringen och kontrolleras av riksrevisionen. Vi menar att det går att granska EKN, utan insyn i varje enskild affär, likväl som det går att granska sjukvården utan information om enskilda patienter.

Om förutsättningen för att försäkra sig hos oss är att företagen måste offentliggöra sina kunder, vilka varor de köper och vad priset är, kan EKN inte utföra uppdraget att främja svensk export.

Karin Apelman, generaldirektör EKN


Kontaktpersoner

Beatrice Arnesson
Kommunikationschef
+46 8-788 00 36

http://www.ekn.se/