Är det slut på sank­tioner­na mot Iran?

”Ett nytt kärnteknikavtal med Iran kan vara nära”, säger Rebecca Lägerud, landsanalytiker på EKN.

2015 slöts kärnenergiavtalet Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) mellan Iran, Ryssland, Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. Avtalet innebar att Iran skulle begränsa sitt anrikande av uran och därför inte kunna utveckla kärnvapen. I utbyte skulle en mängd internationella sanktioner som varit riktade mot landet sedan 2012 lyftas.

– Det här avtalet gjorde under för Irans ekonomi. Efter flera års sanktioner kunde landet plötsligt få ut sin olja på världsmarknaden igen och samarbeta med internationella banker. Året efter att sanktionerna släpptes hade Iran en BNP-tillväxt på 12,5 procent och en inflation på under tio procent. Det senare låter mycket, men det var en väldig minskning för dem, säger Rebecca Lägerud, landsanalytiker på EKN.

De lättade sanktionerna ledde också till att svenska bolag igen började exportera till Iran. Mellan 2016 och 2018 ställde EKN ut runt 200 garantier för affärer i landet, till ett sammanlagt värde av cirka 6,3 miljarder kronor. Samtidigt såg EKN en stor försiktighet bland de inblandade aktörerna.

– Sanktionslättnaderna behövde förnyas av USA med jämna mellanrum och alla var medvetna om risken som det innebar, särskilt när Obama lämnade presidentposten. Därför vågade ingen göra långsiktiga åtaganden i Iran. Det vi såg var korta affärer som kunde betalas inom max ett år, säger Rebecca Lägerud.

Nya sanktioner från Trump

De oroliga aktörerna fick rätt – i maj 2018 beslöt Donald Trump att USA skulle lämna Iranavtalet och återinföra sanktioner mot Iran. Det handlade bland annat om sanktioner mot oljesektorn som gjorde det svårare för landet att sälja sin olja, samt sanktioner mot banker och en utestängning från bankbetalningssystemet Swift som försvårade internationella betalningar. Effekterna lät inte vänta på sig.

– Iran hamnade i lågkonjunktur, inflationen steg till drygt 40 procent, valutan tappade mer än hälften av sitt värde på tre år, budgetunderskottet växte och delar av valutareserven frystes, säger Rebecca Lägerud.

Sanktionerna innebar att iranska banker och företag inte kunde betala under ingångna avtal, vilket ledde till att EKN skadereglerade – men förlusterna var begränsade. En av orsakerna var att Iran valde att förtidsbetala en mängd affärer innan sanktionerna började gälla.

– Man får anta att de gjorde detta för att undvika skuldsättning och bevara förtroendet hos de aktörer som man hade gjort affärer med.

”Kan vara nära ett avtal”

Sedan mars 2021 har det hållits förhandlingar i Wien med målet att återställa Irans kärnteknikavtal från 2015. I förhandlingarna medverkar Iran, Frankrike, Storbritannien, Kina, Tyskland och Ryssland. Även USA medverkar, indirekt.

– Förhandlingarna avbröts under sommaren 2021 men upptogs igen mot slutet av året. Så det har varit ett skakigt läge, men nu börjar vi höra att en lösning kan vara inom räckhåll, säger Rebecca Lägerud.

Det finns flera utmaningar med att sluta ett nytt avtal. Iran vill exempelvis ha garantier att sanktioner inte ska kunna återinföras lika enkelt som de gjorde 2018. Dessutom vill de att landets alla sanktioner ska lyftas – även de som inte är kopplade till kärnteknik utan till frågor som terrorism och brott mot mänskliga rättigheter.

– Som en ny käpp i hjulet finns också kriget i Ukraina. Ryssland är ju är en av parterna i förhandlingen och efter invasionen i Ukraina krävde de garantier för att deras handel med Iran skulle skyddas från sanktioner. USA motsätter sig dock deras begäran än så länge.

Försiktiga, men intresserade

Om förhandlingarna i Wien leder till ett förnyat kärnteknikavtal och sanktionerna mot Iran lyfts tror Rebecca Lägerud att vi snabbt skulle se ett ökat intresse för att återuppta exporten till landet, precis som man gjorde i slutet av 2015.

– Jag tror dock att bankerna skulle vara väldigt försiktiga till en början och främst stötta storbolag som vill göra korta affärer.

Även EKN skulle kunna överväga att stödja svensk export till Iran igen, så länge det är förenligt med kvarvarande sanktioner och det finns säkra betalningsvägar.

– Vi utgår bland annat från vår historik med ett land när vi beslutar om nya garantier, och faktumet att Iran gjorde sitt bästa för att betala sina affärer när nya sanktioner sattes in är till deras fördel, säger Rebecca Lägerud.