Bekymren som ger exportörerna huvudvärk – så utvecklas de till årsskiftet

Rusande energipriser, containerkaos och komponentbrist – ett par turbulenta år på världsmarknaden har gett exportföretagen huvudvärk. Så här kan några av företagens största utmaningar utvecklas under hösten och vintern.

1. Energiprisernas utveckling

Att energipriserna har stigit dramatiskt det senaste året har inte gått många förbi – särskilt inte om man driver en verksamhet i södra Sverige. Enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå låg exempelvis medelpriset för el i maj månad på 58 öre per kilowattimme i Luleå och Sundsvall, medan det i Stockholm låg på 103 öre och i Malmö på hela 139 öre.

För energiintensiva verksamheter i södra Sverige har prishöjningen alltså slagit mångdubbelt, säger Lena Sellgren, chefekonom och analyschef på Business Sweden.

Det finns flera orsaker till att energipriserna har stigit så mycket. Kriget i Ukraina och de medföljande sanktionerna mot Ryssland är några av dem. Här kommer det europeiska beroendet av naturgas fortsatt vara en särskild utmaning under hösten och vintern.

– Än så länge har det varit mycket lättare att ersätta den ryska oljan än gasen. Arbetet med att hitta nya leverantörer och leverantörsvägar liksom planer på att bygga ut gasterminaler i Europa för att kunna ta emot mer flytande gas är dock i full gång. Långsiktigt räknar vi dessutom med att den här utvecklingen kommer att driva på den gröna omställningen och företags energieffektivisering. Jag tror att vi kommer få se fortsatt höga energipriser, men att de dramatiska prishöjningarna ebbar ut, säger Lena Sellgren.

2. Den envisa komponentbristen

Bristen på halvledare och andra komponenter har varit ett populärt samtalsämne så pass länge att man överraskas av att det fortfarande är ett problem. Lena Sellgren tror att utmaningen kommer att kvarstå under året.

– Bristen på vissa komponenter, till exempel halvledare, förvärrades av pandemins globala produktions- och distributionsstörningar, och sedan igen av kriget i Ukraina samt av nya Covid 19-relaterade nedstängningar till följd av Kinas nolltolerans. Många av de här komponenterna är viktiga för den elektrifiering som nu pågår i samhället. Med tanke på de fortsatta störningarna och den höga efterfrågan som finns, inte minst inom fordonsindustrin, lär vi se långa väntetider på specifika komponenter ett tag till.

3. Början på slutet på containerkaoset?

Kombinera en minskad nyproduktion av containrar under 2020 och kökaos i världens hamnar med en hög global efterfrågan på varor så får du – just det – brist på fraktcontainrar. I en artikelserie om varför fraktpriserna ökar skriver DBS Schenker ”att betala nästan tio gånger så mycket för en fraktcontainer har blivit det nya normala.” Trots att läget har förbättrats sedan början av pandemin skriver DBS Schenker också att hela 80 procent av fraktfartygen är fortsatt försenade och att förseningar på upp till en månad inte är ovanligt.

Men det finns ljusningar, bland annat har de kinesiska hamnarna fått bättre infrastruktur och mer väloljade system. I Business Swedens senaste Exportchefsindex som kom ut innan sommaren märks också mer positiva förväntningar på leveranstider.

– Färre exportchefer tror på längre leveranstider nu än tidigare, och det är förståeligt. I takt med att konjunkturen mattas av dämpas efterfrågan, vilket skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan än vad vi har sett de senaste två åren, säger Lena Sellgren.

4. Bubblaren: Möjliga finansieringsproblem på horisonten – men EKN kan hjälpa

För att lägga lök på laxen kan turbulensen som nu råder på marknaden göra det svårare för företag att hitta finansiering. Det beror på att banker och andra kreditgivare blir mer ovilliga att ta på sig risker. Enligt Carl-Johan Karlsson, EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp, är det då mindre bolag som drabbas hårdast.

– Under finanskrisen 2008–2010 försvann 7 000 av Sveriges exporterande SME-bolag och det vill vi inte se igen. Tillgången till finansiering spelar en viktig roll i de här företagens överlevnad. Den tillgången var mycket god under pandemin – men med fallande börs, hög inflation och höjda räntor kan det nu bli svårare för företagen, säger Carl-Johan Karlsson.

För den här huvudvärken finns dock en möjlig lösning; EKN kan komma in och ta en stor del av bankernas risk.

– Genom att använda våra garantier blir det enklare för bankerna att bevilja exportföretagen den finansiering de behöver. På så sätt kan bolagen fortsätta att verka och växa tills dess att marknaden har stabiliserats igen, säger Carl-Johan Karlsson.