Publicerad
- Marknader
- Trender
- Världshandel
”BNP-statistiken visar på en stark återhämtning”
EXPORTLÄGET VECKA 50. Gott nytt år? Så här kommer pandemin att påverka svensk och global export i vinter. Stefan Karlsson, chefsanalytiker på Exportkreditnämnden, har koll på utvecklingen.
Omvärldsbevakning
1. Hur utvecklas pandemin i världen?
Efter att spridningen av coronaviruset stabiliserades mellan juni och mitten av september har antalet nya fall ökat under de senaste två månaderna. Ökningen har huvudsakligen drabbat Europa, USA och i viss utsträckning Mellanöstern. I Indien och Latinamerika är utvecklingen däremot överlag positiv, och i Östasien är smittspridningen fortsatt låg. Även Afrika kännetecknas av låg smittspridning.
I USA skenar dock antalet smittade. Under de två första veckorna av november fördubblades antalet smittade till över en miljon, en fjärdedel av världens samlade fall . Att norra halvklotet går mot vinter och kyla skapar gynnsamma förutsättningar för viruset att hitta nya offer.
2. Hur går det för den svenska exporten?
Under september föll exporten med knappt tre procent jämfört med samma månad 2019. Detta kan jämföras med maj då fallet var 25 procent. Under årets första åtta månader minskade varuexporten med åtta procent jämfört med samma period 2019. Även om flera länder i Europa nu har ökat de restriktiva åtgärderna så försöker beslutsfattarna undvika de förlamande konsekvenser som drabbade många länder i våras. Den svenska exporten påverkas därför i mindre utsträckning och tidigare bedömning om en minskad export kring tio procent under 2020 kvarstår.
Exporten till Nordamerika, Mellanöstern och Asien ökar fortsatt, och i synnerhet ökar den till Kina, Thailand och Taiwan. Och trots en omfattande smittspridning sedan pandemins utbrott fortsätter exporten till USA att växa – under årets första åtta månader ökade den med tre procent.
Sämre ser det ut med exporten till Storbritannien. Varuexporten dit har hittills i år minskat med över 20 procent, och risken finns att ett heltäckande avtal mellan EU och Storbritannien inte kommer till stånd inför 1 januari 2021. Storbritannien var den sjätte största exportmarknaden för Sverige 2019, men med ökade tullar och andra handelshinder kommer landet att minska i betydelse för såväl svensk export som import.
3. Hur ser de ekonomiska utsikterna i Europa ut?
I Europa ser det alltmer som att länderna i norr klarar krisen bättre än sina grannar i söder. Konjunkturinstitutets senaste prognos för Sverige förutspår att BNP krymper med 3,4 procent i år. Övriga nordiska länder bedöms uppvisa liknande fall i BNP. För Frankrike bedöms BNP däremot minska med närmare 10 procent, Italien med drygt 10 procent och Spanien med närmare 13 procent.
BNP-statistik för kvartal tre 2020 visar dock på en stark, och starkare än väntat, återhämtning. En stor del av den ekonomiska kontraktionen under kvartal två återhämtades under kvartal tre. Exempelvis var tillväxten i Tyskland 8,2 procent jämfört med kvartal två och i Frankrike 18,2 procent.
4. Och hur ser det ut globalt?
De senaste prognoserna från OECD och Internationella valutafonden (IMF) pekar mot ett globalt BNP-fall under 2020 kring 4,5 procent. Östasien med Kina i spetsen återgår gradvis till mer normal ekonomisk aktivitet. Kina beräknas i år växa med närmare två procent. I många andra tillväxtregioner kommer BNP dock att minska påtagligt: Latinamerika med mer än åtta procent, Mellanöstern och Nordafrika med fem procent och Afrika söder om Sahara med tre procent. Prognosen för USA är att BNP faller med 4,3 procent under 2020.
5. Hur ser utvecklingen ut i världens övriga regioner
Asien
Flera länder i Östasien, med Kina i spetsen, lyckas prestera positiv tillväxt eller måttligt ekonomiskt fall under året. Det är de i stort ensamma om i världen, och det visar på dessa ekonomiers styrka och anpassningsförmåga. Kinas roll som nav för produktion och import av insatsvaror från andra länder har bidragit till regionens motståndskraft. Ökade offentliga investeringar och investeringar i fastighetssektorn samt ökad efterfrågan på Kinas export, inte minst medicinsk utrustning och elektronik, har varit viktigt för den ekonomiska expansionen.
Syd- och Centralamerika
Latinamerika är särskilt hårt drabbat av pandemin bland tillväxtländerna. Argentina, Brasilien, Colombia, Mexiko och Peru är bland de tio mest drabbade länderna i antal sjukdomsfall. Flera av de införda åtgärderna för att begränsa smittspridningen kommer att vara kvar de närmaste månaderna. IMF:s prognos för regionen är ett fall i BNP om 8,1 procent 2020. För 2021 väntas en tillväxt om 3,6 procent. Med denna takt har regionen återhämtat det ekonomiska fallet först 2023.
Ryssland och mellanöstern
Ryssland, med låg statsskuld och en statsbudget i balans innan pandemin, spås drabbas relativt måttligt med ett fall i BNP om drygt fyra procent. Men fortsatt stor smittspridning och ett beroende av energisektorn betyder att återhämtningen 2021 bedöms bli måttlig, strax under tre procent. Även oljeproducenterna i Gulfen kan hantera de lägre oljepriserna. Men de låga priserna samt vidtagna stimulansåtgärder har lett till växande budgetunderskott. Flera länder i MENA-regionen är beroende av intäkter från turismen, en av pandemin hårt drabbad bransch. Detta får som följd att MENA-regionen som helhet bedöms tappa fem procent av BNP 2020, följt av en ökning om drygt tre procent 2021.
Afrika söder om Sahara
Afrika söder om Sahara har under hela pandemin haft en låg smittspridning. Men de smittbegränsande åtgärderna har slagit hårt med ekonomierna. Regionen bedöms tappa tre procent av BNP 2020. Men om prognosen för 2021 realiseras, då tillväxten väntas uppgå till 3,1 procent, kommer Afrika söder om Sahara tillsammans med Asien vara de enda regioner som kommer att ha återhämtat pandemins BNP-fall till utgången av 2021.