”Brexit är krång­ligt – men kan bli en möjlig­het”

Det har snart gått fem år sedan britterna röstade ja till att lämna EU. Efter alla turer har förvirringen och frustrationen varit stor, inte minst hos många svenska företag som handlar med Storbritannien. Och de är många.

– 2019 gick 12 procent av den svenska varuexporten till EU till just Storbritannien, så det är en mycket viktig handelspartner. Idag räknar vi med att 6 000 svenska företag har betydande handel med Storbritannien, en handel som beräknas försörja 74 000 svenska heltidstjänster, förklarar Christopher Wingård, som är Brexitsamordnare på Kommerskollegium.

Han berättar att tiden efter årsskiftet ägnats åt frågor från mängder av svenska företag som undrar över hur handeln med Storbritannien nu ska gå till.

– Osäkerheten har varit stor hos alla – även för den svenska tullen och för oss handelsrådgivare. De stora svenska globala företagen har förberett sig länge, men mindre företag har inte haft de möjligheterna och resurserna – och det har skapat stor förvirring. 

Det nya avtalet – så ser det ut

Men hur ser då det nya handelsavtalet mellan EU och Storbritannien ut? Christopher Wingård berättar att det på många sätt påminner om avtalen som EU har med många andra länder utanför unionen. Men för företag som tidigare bara exporterat till EU innebär det flera stora skillnader: 

1. Nya tullar kräver ny dokumentation

– Här har förvirringen varit stor. Många har trott att avtalet innebär tullfrihet, men det gäller bara för varor som är tillverkade i EU. Företag som köper in varor från till exempel Kina och sedan säljer dem vidare måste betala tullavgifter. Komponenter kan köpas in från andra länder, men då gäller tullfriheten bara om det skett en ”väsentlig förädling” i Sverige. 

Och även om varan är helt producerad i Sverige så måste du bevisa det genom ett så kallat ursprungsintyg.

– Det här gör att handeln kräver mer resurser och innehåller mer byråkrati. Svenska företag kommer att lära sig dessa rutiner så klart, men kontentan är ändå att det kommer bli lite dyrare än att handla med EU-länder.

2. Andra regelverk och standarder

En annan stor skillnad är att Storbritannien nu har sina egna lagar och regelverk. Det blir särskilt tydligt när det gäller standarder och märkningar.

– EU-standarden CE motsvarar till exempel numera den brittiska standarden UKCA. De är likartade, men som exportör måste du ändå gå igenom processen att få din produkt godkänd enligt den nya standarden.

3. Momsfrågor kan kosta

Ett nytt momsregelverk har också väckt frågor kring vem som ska ta momskostnaderna i olika fall.

– Momsfrågan, och de andra förändringarna, har bland annat lett till att vissa företag behövt fråga sig om det lönar sig att finnas på den brittiska marknaden. Men för de allra flesta företag skulle jag säga att svaret på den frågan ändå är JA, säger Christopher Wingård. 

”Gasa när andra bromsar”

Han säger att även om handeln blir krångligare i och med utträdet ur EU:s så kallade inre marknad, så är handelsavtalet med Storbritannien bättre än med de flesta andra länder utanför EU.

– Jag tror att många svenska exportföretag kommer att få det lättare med övergången än företag i andra länder, inte minst för att vi är vana vid att göra affärer med Norge. Det finns många likheter här, och det gör att svenska företag kan få en fördel eftersom de redan har uppbyggda system för den handeln.

Han säger att det kan leda till konkurrensfördelar.

– Förvirringen är ju lika stor i många andra EU-länder, och de svenska företag som är snabbfotade nu har möjlighet att kanske ta en större del av den brittiska marknaden. Att gasa när andra bromsar är ofta bra i affärer.

Så vilket är ditt bästa tips till de företag som har handel med Storbritannien?

– Håll ut och håll i! Sätt dig in i de nya reglerna, och gå inte miste om möjligheterna . Tids nog kommer systemet att sätta sig och då kommer Storbritannien att fortsatt vara en viktig handelspartner för Sverige.