”Brutal minskning för den globala handeln”

Omvärldsbevakning

1. Hur ser läget ut i världsekonomin?

”Utsikterna för den redan skakiga globala ekonomin har försämrats ytterligare de senaste två veckorna. Då pekade prognoserna för världsekonomin på nolltillväxt eller en minskning på drygt 1 procent. Nu har utsikterna reviderats ner igen – Internationella Valutafondens (IMF) senaste prognos räknar med att världsekonomin krymper 3 procent 2020. Negativ tillväxt spås i samtliga regioner med undantag för Asiens tillväxtländer, som väntas växa med en procent. Prognosen för de största ekonomierna bland OECD:s höginkomstländer är en negativ tillväxt på mellan 5 och 9 procent. Sveriges BNP tros krympa med mellan 6 och 7 procent. Det är inte heller osannolikt att dessa siffror får revideras ner ytterligare den kommande tiden.”

”De massiva likviditetsinjektioner som centralbankerna i bland annat USA och eurozonen har genomfört har hittills haft en stabiliserande effekt på kapitalmarknaderna. Frågan är bara hur länge stimulanser kan lugna marknaderna, och det är så klart kopplat till utvecklingen av corona-pandemin. Singapore registrerade den 15 april det högsta antalet smittade på daglig basis sedan viruset började spridas, vilket skapar oro. Eftersom Asien ligger tidigare i spridningscykeln kan detta vara ett förebud om det framtida mönstret för många länder med återkommande utbrott.”

2. Hur går det för den svenska exporten?

”Coronakrisen gör att den globala handeln kommer att minska i en brutal omfattning 2020. IMF:s prognos är att handeln med varor och tjänster minskar med 11 procent – vilket är ungefär samma minskning som under finanskrisen. Världshandelsorganisationen (WTO) ger i sin prognos ett brett spann, men tror att minskningen i varuhandeln landar på mellan 13 och 32 procent. Sverige är ett exportberoende land och vi exporterar varor och tjänster till ett värde som motsvarar 45 procent av landets BNP. Därmed är Sverige tydligt sårbart när den ekonomiska aktiviteten nu drastiskt sjunker. Under finanskrisen 2009 sjönk den svenska varuexporten med 17 procent. En liknande minskning är troligen att vänta i år, givet de kraftiga fallen i BNP för Sveriges viktigaste exportmarknader. Ned-gången i den totala varuexporten kommer dock att visa sig först i statistiken för mars och april.”

3. Vad innebär oljeprisraset för ekonomin?

”Utvecklingen på den amerikanska marknaden för råolja har i veckan varit dramatisk. Bakgrunden är ett tilltagande överutbud och bristande lagringskapacitet. Priset på framtida leveranser sjunker därmed snabbt. Konsumtionen kommer fortsatt att vara dämpad givet nedstängningen av länder till följd av Covid 19. Högkostnadsproducenter kommer att bli alltmer pressade och flera kommer att slås ut. Även om producenter i Afrika, Mellanöstern och Ryssland också påverkas så är prispåverkan mindre där. Men den prisnivå som har etablerats den senaste månaden, med ett pris kring 30 USD per fat, är låg redan den. Fattiga länder som är beroende av intäkter från oljeexport, exempelvis Angola, Nigeria och Algeriet upplever krympande valutaintjäning och en dämpad ekonomisk aktivitet.”

4. Hur ser utvecklingen ut i världens tillväxtregioner?

Kina

”BNP-prognoserna fortsätter att successivt revideras ner för Asiens ekonomier. IMF:s grundprognos för tillväxt- och utvecklingsländerna i regionen är en tillväxt om en procent 2020, och det blir i sådana fall den lägsta tillväxten på över 60 år.”

”I Kina är stora stimulansåtgärder under sjösättning och väntas bidra till att återhämtningen inleds under Q2 2020. Den kraftiga inbromsningen under Q1 (-6,8% på årsbasis) och den globala recessionen bidrar dock till att BNP-prognoserna för 2020 reviderats till en förväntad tillväxt på under 2 procent. Detta kan jämföras med 9,4 procent tillväxt under finanskrisen. Likväl är Kina i färd med att flytta fram sina positioner på den globala geopolitiska arenan och kan bland annat bli en nyckelspelare i finansiering och/eller skuldlättnader till fattigare länder i krisens spår.”

Övriga Asien

”I övriga Asien står ekonomierna inför stora nedgångar i extern efterfrågan – inte minst är de fattigare länderna med stor textilexport utsatta. I till exempel Bangladesh, Sri Lanka, Pakistan och Kambodja står EU och USA för 40 till 60 procent av ländernas varuexport.”

”Hittills har stora kapitalutflöden ur dessa asiatiska marknader medfört försvagade valutor och på många håll en urholkning av valutareserverna – som dock befann sig på en relativt god nivå inför krisen. Många av dessa länder har också begränsade möjligheter att bedriva en expansiv ekonomisk politik som kan lindra effekterna av krisen för företag och hushåll.”

”I andra länder i regionen kommer åtgärderna för att minska smittspridning få stora konsekvenser. Indien, Malaysia, Thailand, Vietnam och Filippinerna är några av de asiatiska länder som under andra halvan av mars införde ”lockdowns” och andra kraftiga restriktioner. Trots att åtgärderna får svåra konsekvenser för ekonomierna har restriktionerna på flera håll förlängts ända in i maj månad. Även om ökningstakten i nya sjukdomsfall ser ut att dämpats något i dessa länder så är osäkerheten i siffrorna stor, inte minst på grund av att relativt få tester genomförs. Risken är att en normalisering av samhälle och marknad kommer att dra ut på tiden.”

OSS, Baltikum och Balkan

”Antalet fall av Coronasmitta har ökat kraftigt under den senaste veckan, men stora delar av regionen ligger fortfarande efter Västeuropa vad gäller smittspridning. Betydande risker ses i råvarupris-beroende ekonomier (framför allt i OSS), ekonomier med stor import av insatsvaror från Kina (framför allt Centralasien) samt ekonomier med stor export till EU (primärt OSS och Balkan). Flertalet turismberoende ekonomier på Balkan kommer dessutom att få problem om Europas gränser fortsätter att vara stängda över turistsäsongen. Beredskapen för att hantera smitta bedöms vara medelhög i de flesta av länderna.”

Mellanöstern och Nordafrika

”Regionen kommer att gå in i recession under 2020, med negativ tillväxt för först gången sedan 1980-talet. Många länder i regionen är exponerade mot oljesektorn. För de rika Gulfländerna medför oljeprisfallet dock ingen betydande riskökning för ländernas betalningsförmåga på kort och medelfristig sikt. Svagare Gulfländer som Bahrain och Oman kommer sannolikt att få stöd från övriga Gulfländer vid behov.”

”Ett varaktigt lågt oljepris kommer dock att försämra förutsättningarna för privata företag och aktörer. Vid tidigare ekonomiska nedgångar har deras betalningsförmågan försämrats i Gulfländerna. Det är troligt att samma mönster upprepas nu i och med Coronakrisen och oljeprisfallet.”

Latinamerika och Karibien

”Latinamerika var den region i världen med lägst tillväxt redan innan spridningen av coronaviruset och oljepriskraschen. I IMF:s uppdaterade globala tillväxtprognos från april väntas tillväxten bli minus 5,2 procent innevarande år och plus 3,4 procent 2021. Framför allt väntas den externa efterfrågan vika kraftigt under Q1 genom lägre råvarupriser och minskad turism.”

”Jämfört med den globala finanskrisen 2008–2009 har regionen en högre skuldsättningsgrad idag, vilket i kombination med kapitalmarknadernas riskaversion gör att regeringarnas förmåga att vidta efterfrågestimulerande åtgärder är begränsade. En stor del av de stimulansåtgärder som kommer att sjösättas på kort sikt kommer därför att behöva finansieras av IMF och andra multilaterala finansiella instruktioner. Förväntan framöver är att låginkomstländer och länder som redan innan krisen hade begränsad tillgång till finansiering kommer att löpa högre risk för betalningsbalansproblem och/eller offentligfinansiella kriser.”

Afrika söder om Sahara

”I stort sett samtliga länder i Afrika söder om Sahara har nu konstaterade fall av Coronasmitta. Det rör sig om förhållandevis få fall, men siffrorna får anses osäkra. Regionens riskexponering ligger framför allt i att många länder är råvaruprisberoende, har svaga statsfinanser med betydande skuldsättning, stora bytesbalansunderskott och ett importberoende från Kina. EU är dessutom en viktig exportmarknad, vilket utgör ytterligare en risk om Europa fortsätter att vara nedstängt. Under de senaste veckorna har IIF registrerat ett mycket stort utflöde av kapital från tillväxtmarknader, vilket ytterligare kommer att påverka valutor, bytesbalans och centralbanksreserver.”

”När spridningen av viruset tar fart på kontinenten är de flesta länders sjukvård mycket bristfällig och helt beroende av bistånd och importerad sjukvårdsmateriel – till en kostnad som drabbar redan svårt skuldsatta länder.”