”De värsta far­håg­or­na slog inte in”

Omvärldsbevakning

1. Hur utvecklas pandemin i världen?

Sedan mitten av januari har smittspridningen i stora delar av världen minskat. Samtidigt har vaccinationerna kommit igång och spås öka från april och framåt. Länder som haft en stor smittspridning under hösten och vintern, som exempelvis USA och Storbritannien, uppvisar en påtaglig minskning i antalet smittade under den senaste månaden. Dessa länder är även bland dem som kommit längst med att vaccinera äldre och andra prioriterade grupper. I Östasien är smittspridningen fortsatt låg och inget tyder på att denna trend bryts.

Risken framgent består i virusets eventuella förmåga att mutera på ett sådant sätt att vaccinerna måste modifieras. I detta scenario kommer nedstängningar i någon form att leva kvar under lång tid.

2. Hur går det för den svenska exporten?

Det svenska exportåret 2020 kan nu summeras, och varuexporten föll med cirka sex procent. De värsta farhågorna slog därmed inte in – under våren låg ett tvåsiffrigt fall i farans riktning. En del av förklaringen till det ”positiva” utfallet är att ungefär hälften av den svenska varuexporten är koncentrerad till sex länder: Tyskland, Norge, USA, Danmark, Finland och Kina – och de klarade rent ekonomiskt av pandemin bättre än många andra länder. Detta bidrog till att exporten till Kina under de första elva månaderna av 2020 faktiskt ökade med elva procent, till Danmark steg exporten med två procent medan den till USA var oförändrad. Exporten till Tyskland, Norge och Finland föll i linje med fallet i den totala svenska varuexporten, eller något mer. Givet den ekonomiska återhämtning som är att vänta under 2021 i Europa och i USA, samtidigt som Kinas ekonomi uppvisar robust tillväxt, är förutsättningarna goda för svensk export. 

3. Hur ser de ekonomiska utsikterna i världen?

Pandemin fick under hösten och den tidiga vintern en snabbare och mer omfattande spridning än vad många hade förutspått. Förhållandet kan sägas vara det omvända vad gäller den ekonomiska utvecklingen. Sedan pandemins inledning har utfallet blivit bättre än prognostiserat och befarat, såväl för världsekonomin i stort som för flera av Sveriges viktigaste exportmarknader. Under 2021 bedöms världsekonomin växa med 5,5 procent, vilket betyder att det fall som pandemin förorsakade under 2020 kommer att ha hämtats tillbaka i sin helhet under hösten.

Den globala varuhandeln bedöms av Världshandelsorganisationen, WTO, återhämta sig starkt under 2021 och växa med drygt sju procent. Detta gynnar länder som exempelvis Sverige, som har en stor och konkurrenskraftig varuexportindustri.

4. Så ser det ut i världens regioner

Asien

Enligt IMF:s senaste prognos landar den ekonomiska tillväxten för 2020 i utvecklings- och tillväxtekonomierna i Asien på minus 1,1 procent. Den måttliga nedgången förklaras framför allt av den ekonomiska återhämtningen i Kina, som svarar för nästan två tredjedelar av regionens BNP. Kinas tillväxt nådde hela 6,5 procent på årsbasis i Q4 – och helårets tillväxt blev 2,3 procent. Därmed var Kina den enda av världens ledande ekonomier med positiv tillväxt 2020. Utöver Kina är ett fåtal länders BNP redan tillbaka på pre-covid19-nivåer – hit hör Vietnam, Taiwan och troligen Bangladesh. I övrigt har flertalet ekonomier genomgått en djupare recession i pandemins spår.

Om vi ser till de kommande kvartalen förutspår de flesta bedömare (IMF, Världsbanken, OECD m.fl.) att återhämtningen tilltar i kraft i under 2021 och leder till en tillväxtrekyl i regionen. På lite längre sikt pekar prognoserna mot att ekonomierna under 2022 och 2023 hamnar på något lägre tillväxtnivåer än vad som spåddes före pandemin. I det längre perspektivet bedöms Asien ändå besitta starka drivkrafter för tillväxt – och kontinenten förblir den mest snabbväxande regionen.

OSS, Baltikum och Balkan

Under hösten och vintern har regionen drabbats av en andravåg av covid-19 som i många fall har varit allvarligare än under våren 2020. I exempelvis Ryssland är nu antalet rapporterade dödsfall per månad nära fyra gånger så högt som under de inledande månaderna av pandemin. Ekonomiskt sett är dock den övergripande bilden att regionen har klarat sig relativt väl i ett globalt perspektiv. Under 2020 väntas regionens ekonomi som helhet att krympa med tre-fyra procent. 

Under det kommande halvåret väntas en långsam återhämtning i regionen i takt med att vaccineringen tar fart. Först mot slutet av 2021 bedöms regionens ekonomi som helhet vara tillbaka på 2019 års BNP-nivå enligt den senaste prognosen från Världsbanken, och för de värst drabbade ekonomierna kommer återhämtningen att ta betydligt längre tid.

Mellanöstern och Nordafrika 

IMF och Världsbanken beräknar att regionens BNP föll med mellan fyra och fem procent 2020. Delar av regionen kämpar nu med en ny infektionsvåg. Flera länder i regionen har dock påbörjat vaccinering mot Covid-19. Israel, Förenade Arabemiraten och Bahrain har till exempel gett vaccin till 60 procent, 36 procent respektive 10 procent av befolkningen. I övriga Gulfländer har vaccinationsprogrammen startat långsammare, men med vacciner godkända och beställda kommer takten att öka under året. Vaccineringen kommer att gå långsammare i resterande del av regionen – i många länder kommer det ta flera år att nå flockimmunitet.

Den ekonomiska återhämtningen från pandemin väntas gå långsammare i Mellanöstern och Nordafrika jämfört med andra delar av världen. IMF:s och Världsbankens prognoser pekar på en regional tillväxt kring två till tre procent 2021. Det kommer dröja till åtminstone 2022 innan regionens BNP är tillbaka på 2019 års nivå.

Latinamerika och Karibien

Under 2020 var Latinamerika bland de regioner som drabbades hårdast av pandemin. Vaccinationsprogrammen kommer också att starta senare än i exempelvis OECD-området, och trots att cirka 15 procent av antal smittfall på global nivå härrör från Latinamerika har hittills endast cirka tre procent av vaccineringarna genomförts i regionen.

Den ekonomiska återhämtningen som inleddes under tredje kvartalet har fortsatt under inledningen av 2021. De initialt mycket negativa tillväxtprognoserna för 2020 har reviderats upp flertalet gånger och den senaste prognosen från IMF (från januari) talar om en negativ tillväxt för helåret om 7,4 procent.

Afrika söder om Sahara

Vid jämförelse mellan IMF:s senaste prognos från januari 2021 och den från oktober 2020 har BNP-nedgången reviderats till det positiva. För helåret 2020 väntas regionens BNP ha krympt med 2,6 procent mot tre procent i prognosen i oktober. De viktigaste ekonomierna, Sydafrika och Nigeria, väntas ha minskat med 7,5 procent respektive 3,2 procent.

Den främsta långsiktiga effekten av pandemin kommer sannolikt att vara kraftigt ökad offentlig skuldsättning när länderna tvingas lånefinansiera väsentligt högre budgetunderskott. Flera länder på kontinenten hade tvåsiffriga budgetunderskott under 2020 och den offentliga skuldsättningen, uttryckt som andel av BNP, kommer i genomsnitt att ha ökat med nära tio procentenheter enligt IMF. Kostnaden för ränta och amortering på utlands¬skulden, i förhållande till budgetintäkterna, väntas mer än fördubblas.