Det våras för tjänste­exporten

Många av de svenska stora industriföretagen är idag hybridföretag som erbjuder både varor och tjänster.

Sedan 2018 har den svenska tjänsteexporten närapå fördubblats från 623 till 1 107 miljarder kronor. Det är en rejäl ökning som dessutom gör att tjänsteexporten blir allt viktigare för den svenska arbetsmarknaden.

   – Ungefär 1,2 till 1,4 miljoner jobb i Sverige understöds av exporten. Över tid har antalet verkstadsjobb minskat och ersatts av tjänsterelaterade jobb, så det här är en utveckling som påverkar hela det svenska samhället, säger Petter Stålenheim, handelspolitisk expert på Kommerskollegium. 

De senaste 20 åren har en rad nya och innovativa svenska tjänsteföretag tagit världen med storm. Spotify är ett exempel, som med mer än 600 miljoner användare har spritt sin musikstreamingtjänst till världen. Men det är inte bara dessa nya bolag som får tjänsteexporten att växa, utan det handlar också om att klassiska varuexportörer gör om eller kompletterar sitt erbjudande.

   – För ett antal år sedan klassades till exempel Ericsson om från ett varuproducerande företag till ett tjänsteföretag, helt i linje med att teknikutvecklingen gick framåt. Ericsson är ett helt annat företag idag än för 50 år sedan. Och många av de svenska stora industriföretagen är idag hybridföretag som erbjuder både varor och tjänster.

Runtom i världen pågår just nu en tjänstefieringstrend, där företag kompletterar sitt produkterbjudande med tjänster i form av till exempel, abonnemang, serviceavtal eller utbildningserbjudanden. Enligt en rapport från Spherical Insights & Consulting förväntas marknaden växa med drygt 23 procent om året fram till 2030. På Kommerskollegium har man undersökt den här trenden i över ett decennium.

Tjänsterna stöttar varorna

   – Jag minns att vi då bland annat tittade på Sandvik, som ju är ett klassiskt svenskt industriföretag. Idag erbjuder de en rad tjänster kopplade till sina produkter. Ett av många exempel är att de tar de tillbaka använda borrhuvuden från sina kunder för återvinning. I den moderna handeln är tjänster ett säljargument för produkterna och tvärtom, förklarar Petter Stålenheim.

Den svenska tjänstehandeln har många starka ben. I statistiken döljer de sig ibland bakom något kryptiska kategoriseringar som Övriga affärstjänster, men Petter Stålenheim listar några av de viktigaste områdena:

• Data- och kommunikationstjänster som exempelvis molnlagring.
• Transporter – och här ligger till exempel internationella rederier.
• Affärstjänster av olika slag, vilket rör sig om till exempelforskningstjänster, juridiska tjänster, managementtjänster och PR-tjänster.
• Avgifter för användning av immateriella rättigheter, vilket till exempel kan handla om licensavgifter och royalties för användning av varumärkes-, patent-, musik- eller filmrättigheter.
• Personliga tjänster och kultur, vilket skulle kunna vara en streamad låt eller en lyssnad ljudbok.

USA och Storbritannien i topp

Men vart exporterar vi då våra tjänster? Vilka länder ska man hålla extra koll på i sin tjänsteexport? Faktum är att topplistan skiljer sig en del från varuexporten, enligt statistiken från SCB. Allra först ligger USA, dit Sverige exporterade tjänster för nästan 150 miljarder kronor förra året. Tvåa på listan ligger Storbritannien följt av Norge, Tyskland och Danmark.

   – För varor är Tyskland etta, följt av Norge, USA, Danmark och Finland. När man ska exportera varor gör ju det geografiska avståndet så klart skillnad, medan språk ofta är en viktig faktor i tjänsteexporten. Det här kan det vara viktigt att tänka på när man ska välja en ny marknad för sin tjänsteexport.