Publicerad
- EKN möter
- Världshandel
- Exportstöd
Ett år vid makten – så här ser regeringen på exporten
Det har gått ett år sedan en ny regering flyttade in i Rosenbad. Här ger statssekreterare Håkan Jevrell sin syn på den svaga kronan, viktiga framtida exportmarknader och en ökad global konkurrens – samt berättar om arbetet med att ta fram en helt ny strategi för svensk utrikeshandel.
Efter åtta år i Sydostasien, bland annat som Sveriges ambassadör till Singapore, arbetar Håkan Jevrell nu som statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell. Håkan Jevrells ansvarsområden är utrikeshandel samt export- och investeringsfrämjande, områden han och regeringen ser som oerhört viktiga för Sverige och svensk ekonomi.
– Sverige är ett extraordinärt handelsberoende land, där 50 procent av BNP kan knytas direkt till exporten. Att vi fortsätter att ha en stark export är A och O för svensk välfärd och därför också ett prioriterat område för regeringen – inte minst i dessa oroliga ekonomiska tider.
Hur skulle du då beskriva nuläget för svensk export?
– Det går bra för svensk export, men det är verkligen inte läge att slappna av för det. Just nu gynnas till exempel exporten av en svag krona, men på lång sikt ska Sveriges export vara stark för att vi levererar konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Den behöver helt enkelt förbli stark även med en starkare krona. Regeringen, tillsammans med Sveriges företag, behöver jobba stenhårt för att ta oss fram i en allt tuffare global konkurrens.
Hur ser du på den globala konkurrensen från ett exportperspektiv?
– Efter att ha tillbringat åtta år i Asien så är det tydligt att många asiatiska marknader levererar hög kvalitet inom en rad områden, och att utvecklingen rusar framåt. Vi i Sverige har inte råd att luta oss tillbaka utan måste springa minst lika snabbt. Det är regeringens jobb att skapa de rätta förutsättningarna för de svenska exportföretagen här.
Hur ska ni då göra det?
– Vi håller nu på att ta fram en utrikeshandels- och investeringsstrategi för Sverige, som vi hoppas presentera i höst. Att det har tagit lite tid är för att vi vill göra det på riktigt och inte bara sätta ihop något här på regeringskansliet. Under våren har vi därför nått ut till relevanta myndigheter, organisationer och näringslivsaktörer för att ta fram en långsiktigt hållbar strategi.
Kan du säga något om vad den strategin kommer att innehålla?
– Vi är inte riktigt där ännu, men jag kan konstatera att de europeiska regelverken för exportföretag ökar. Här måste vi hitta vägar framåt för att underlätta för företagen, så att de kan fokusera på sin kärnverksamhet. När den här regeringen tillträdde valde vi också att utrikeshandel och bistånd skulle ligga under samma ministerpost. Vi ser stora möjliga synergier mellan svensk handel och biståndspolitik, där svenskt kunnande och expertis kan bidra till bättre effekt av våra biståndspengar.
Vilken roll spelar en myndighet som EKN i de fortsatta framgångarna för svensk export?
– EKN, SEK och det svenska exportkreditsystemet är och kommer att vara en oerhört central del i en framgångsrik exportsektor. EKN:s erbjudande och olika garantier är ofta en förutsättning för små och medelstora exportföretag – och dessutom en viktig konkurrensfördel. Att företag och deras banker verkligen känner till styrkan i EKN:s erbjudande anser jag är väldigt viktigt.
Till sist, vilket är ditt budskap till svenska exportföretag eller blivande exportföretag?
– Våra exportföretag har väldigt bra kunskap själva om vad de behöver göra för att lyckas. Men om jag ska ge något generellt tips så är det kopplat till min tid i Singapore och Taiwan. Där såg jag tydligt vilken utväxling de svenska företag fick som hade vågat ta steget till Asien. Jag har stor respekt för att det kräver resurser och energi, men idag går 70 procent av svensk export till EU – och tyvärr är det inte där den globala tillväxten ligger. Så Sverige och svenska företag måste också titta på de regioner i världen där tillväxten är som högst.