Exporten till Asien växer – hur agerar ditt företag?

Kina, Indien, USA och Indonesien – det är världens fyra största ekonomier år 2030 spår den brittiska banken Standard Chartered. Kinas köpkraftsjusterade BNP kommer om 10 år att vara mer än dubbelt så stor som USA:s – och nästan hälften av världens samlade BNP kommer att härröra från Asien. Ändå går bara 10 procent av Sveriges varuexport till kontinenten.

Även om inte alla Sveriges företag bör ställa om sin export så finns det anledning att fundera över dessa siffror, och fundera över de många, stora asiatiska marknaderna och deras potential.

Johan Fredriksson är Senior Country Analyst på EKN, och vet mer än de flesta om hur marknaderna i Asien utvecklas. Han berättar att även under den pågående Corona-krisen har många asiatiska marknader stått emot bättre än länderna i väst.

Unikt bland större ekonomier

– Tillväxten har sjunkit i de asiatiska utvecklingsmarknaderna, men inte lika mycket som resten av världen. Det gäller i synnerhet för Kina, som redan är tillbaka på positiv tillväxt på årsbasis under det andra kvartalet. Det är oerhört att de har klarat det, och unikt bland världens större ekonomier.

Och det syns på de svenska exportsiffrorna. Under första halvåret 2020 minskade den svenska varuexporten med 6,6 procent jämfört med samma period förra året. Men till Asiens utvecklingsländer – här ingår alltså inte länder som Sydkorea och Japan – steg tvärtom exporten med 8,3 procent. Främsta dragloket var även i detta sammanhang Kina. Företag som redan idag gör affärer i Asien tappade alltså i genomsnitt mindre än de företag som bara exporterar till Europa och USA.

– Jag är ju makroekonom men min fråga blir om den svenska exportportföljen i stort är rätt positionerad framöver – när mindre än tio procent av varuexporten går till en region som snart har hälften av jordens befolkning och BNP. Som företagare bör man så klart fundera över den betydande potentialen som finns här.

Frågorna som behöver svar

Men, säger Johan Fredriksson, det är inte så enkelt som att bara styra sina exportbeslut efter BNP.

– Man måste ha stor respekt för att andra faktorer spelar in, till exempel hur lätt det är att ta sig in på en marknad. Konkurrens, regelverk och kulturella skillnader kan alla påverka hur mycket jobb, resurser och uthållighet som krävs för att lyckas.

Ett bra exempel på det är Bangladesh. Landet har en stor och ung befolkning på nästan 170 miljoner invånare – och bland de högsta ekonomiska tillväxttalen i regionen de senaste fem åren.

– På pappret kan det se ut som ett land man ska satsa på – och det kanske man ska. Men det är inte helt lätt att etablera sig på den bangladeshiska marknaden. Affärsklimatet och regleringsmiljön är svag i jämförelse med många andra länder i regionen och det bör man ha i åtanke.

En annan fråga man bör ställa sig är naturligtvis hur min produkt passar in i vad som efterfrågas på de här marknaderna.

– Det gäller så klart för alla exportmarknader, och alla expansionsplaner, men tål att nämnas här. Asien är ju inte en marknad, utan mängder av marknader med olika förutsättningar och behov. På vissa marknader är det konsumenternas köpkraft som växer snabbt, och i andra fall sker det stora statliga satsningar på till exempel infrastruktur och sjukvård, säger Johan Fredriksson.

Satsningar på mer hållbara lösningar inom energi och vatten – inte minst i Asiens mångmiljonstäder – är också ett område som kan väntas växa.

Ser många svenska företag fortfarande Kina och Asien som en marknad att importera från snarare än att exportera till?

– Det är det svårt att svara på, men jag tror att många större svenska företag ser Asien som en marknad att exportera ifrån, i och med att delar av deras produktion numera ligger där. Det är värt att fundera lite mer på dessa länders inhemska marknader, och vilka som kan passa företagets verksamhet.