Exporterar du till Ryss­land utan att veta om det?

Fördyrande och omotiverade omvägar kan signalera sanktionsrundning och innebära att varorna ”försvinner” längs vägen.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes har EU infört en rad sanktionspaket. Syftet är att försvaga Rysslands förmåga att finansiera kriget och skapa ekonomiska och politiska kostnader, samt hindra rysk försvarsindustri från att förse ryska styrkor med materiel.

Hur går det? Sådär, menar Kommerskollegium som fortlöpande studerar handelsströmmarna mellan EU och Ryssland.

– EU-ländernas handelsmönster har förändrats efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Exporten och importen till och från Ryssland har minskat kraftigt. Detta visar att sanktionerna tydligt påverkar handelsströmmar och har gjort det svårare och dyrare för Ryssland att få tillgång till varor och tjänster. Ur det perspektivet har sanktionerna den effekt man eftersträvar, säger Karl Ekenstaf, jurist och utredare på Kommerskollegium.

Samtidigt ökar EU-ländernas export till vissa länder i Rysslands närhet.

– Vi ser också att dessa länder i sin tur ökat sin export till Ryssland – både mätt i värde och sett till antalet exporterade varor. Denna utveckling är tydligare för varor som är belagda med någon form av sanktion än de varor som inte är det.

Alternativa förklaringar som prisökningar, nya produktionsförutsättningar och logistikmönster, kan inte förklara hela utvecklingen, menar Karl Ekenstaf.

– Kommerskollegium menar därför att det är högst sannolikt att det förekommer betydande kringgåenden av EU:s sanktioner.

Svenska företag är bra på att följa EU:s regelverk. Och Sverige hör också till de länder vars export till Rysslands minskat allra mest sedan kriget inleddes.

– Samtidigt ser vi att Sveriges export av sanktionsbelagda varor till länder i Rysslands närhet har ökat. Och svensk industri har gott om spjutspetsteknik som är attraktiv för Ryssland, inte minst inom försvarssektorn.

Ny lag på gång

Medan de första sanktionspaketen främst fokuserade på att öka åtgärdernas omfattning, har de senaste paketen haft ett tydligare fokus på att se till att sanktionerna följs. I Sverige har regeringen gett nio myndigheter under ledning av Polisen i uppdrag att stärka efterlevnaden av sanktionsregelverken. En ny sanktionsbrottslag är på gång.

Stora exportföretag med lång erfarenhet av handel och dotterbolag över hela världen har oftast kompetens och rutiner på plats för att minska riskerna för ofrivilliga sanktionsöverträdelser. Mindre exportörer har större behov av råd och stöd, menar Karl Ekenstaf.

Så, vad ska ett exportföretag tänka på? Först och främst – vilka produkter och mottagarländer handlar det om. I dag är de flesta produktkategorier belagda med sanktioner vad gäller export till Ryssland och Belarus, med undantag för livsmedel och mediciner. Vilka varor som är belagda med sanktioner kan Tullverket svara på via telefon eller genom att man själv kollar sin varukod i tulltaxan.

En känslig kategori är så kallade produkter med dubbla användningsområden, det vill säga både civilt och militärt. Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP, ansvarar för dessa och för huvuddelen av de varor som finns på EU:s så kallade slagfältslista (common high priority list). Där finns produkter som hittats i ryska raketer och utrustning som används för att tillverka dessa.

Lika viktigt är det att kolla upp motparten. Hur ser affärshistoriken ut? Finns ägaren av det företag du gör affärer med på EU:s sanktionslista? Är transaktionen rimlig med hänsyn till produkt och volym?

Lita på magkänslan och din kännedom om marknaden, råder Karl Ekenstaf.

– Om en ny och okänd kund i ett grannland till Ryssland plötsligt visar intresse för en produkt som man tidigare sålt mycket av till Ryssland ska man förstås vara uppmärksam. Kräv att importören visar var, hur och av vem produkten ska användas, vare sig det är en slutkund eller importören själv. Gör kontrollen innan varan går i väg, säger Karl Ekenstaf och tillägger:

– Att göra allt detta utan att skada affärsrelationen är naturligtvis en utmaning. Man måste inte alltid avstå från en affär, men man ska inse att risknivån ökat och se till att i möjligaste mån följa upp en affär via efterkontroller och även kräva slutanvändarintyg (end-user certificate).

Skärpta krav

Den 26 december 2024 skärper EU kraven på exportörer av de allra mest känsliga varorna och kräver att dessa ska ha rutiner på plats för att fortlöpande granska transaktioner med avseende på risk för sanktionsbrott. Det införs också nya krav på klausuler i exportavtal som uttryckligen förbjuder vidareexport till Ryssland.

Andra varningsflaggor som kan signalera sanktionsbrott är om importören vill ändra logistikkedja eller betalningsströmmar i sista minuten.

– Fördyrande och omotiverade omvägar kan signalera sanktionsrundning och innebära att varorna ”försvinner” längs vägen.

Ändrade betalningsströmmar är en annan röd flagga.

– Om köparen plötsligt meddelar att betalningen inte kommer från ett konto i det land som avtalats utan från en bank i ett annat land, eller i en annan valuta, ska man vara uppmärksam.