Exportökningen tappar fart

Det är mycket fokus på den svenska inflationen – men hur ser läget ut i omvärlden egentligen?

– I USA har inflationstakten sjunkit kontinuerligt sedan juli 2022 från drygt tio procent till den senaste noteringen kring tre procent. I eurozonen och i Sverige kulminerade inflationstakten tre respektive fem månader senare kring samma nivå som i USA för att sedan börja sjunka. Vi ligger med andra ord en bit efter USA här. Och även om huvudscenariot är att inflationsmålet nås under 2024 i Europa och tidigt 2024 i USA så hotas inflationsbekämpningen från flera håll.

Varför det?

– Den första utmaningen är energipriserna. Tillförseln av i synnerhet naturgas är mindre förutsägbar nu än när Europa tidigare fick leveranser från Ryssland. Detta kan i bristsituationer sätta ny press på inflationen. Ett annat problem är de ökande politiska spänningarna mellan västvärlden och Kina. USA och EU försöker minska beroendet av kinesiska leverantörer genom att handla med leverantörer från andra länder i Asien eller i närområdet. Denna produktion och logistik är initialt, och sannolikt även på längre sikt, mindre effektiv vilket fördyrar slutprodukten jämfört med att använda motsvarande kinesiska producenter.

Var sker då den globala tillväxten den kommande tiden?

– Den ekonomiska aktiviteten i tillväxt- och utvecklingsländerna är generellt högre än i höginkomstländerna. Asiens ekonomier kommer att växa starkt med en tillväxt kring fem procent under 2023 respektive 2024. Indien har alltmer etablerat sig som landet med högst årlig tillväxt i regionen. Drygt sex procent förväntas den bli såväl 2023 som 2024. Det här ska jämföras med siffror på mellan 0,9 och 1,8 procent för USA och Euro-området, så det är stora skillnader.

Och här på hemmaplan då, hur går det för exporten?

– Den svenska varuexporten utvecklades starkt värdemässigt under 2022, med hela 23 procent. Men sedan dess har exporten tappat fart. Under första halvåret 2023 ökade varuexporten endast med sju procent och i juni och juli till och med minskade exporten jämfört med 2022. Den draghjälp exporten haft av den svaga kronan verkar avta. Mager tillväxt på Sveriges största exportmarknader är en annan förklaring till den allt långsammare exportökningen. Denna trend kan fortsätta vilket betyder att när vi summerar 2023 så kommer exportökningen att vara liten.

Vilka andra omvärldsfaktorer kan komma att få stor påverkan på den globala utvecklingen kommande år?

– Det finns många, men fyra saker av helt olika karaktär som kan få stor effekt är:

1. Resultatet av nästa års val i USA, som kan få avgörande konsekvenser för Ukrainas möjligheter att återta de områden som Ryssland ockuperat. Republikanernas vilja att fortsätta stödja Ukraina minskar och om Donald Trump återtar presidentposten är fortsatt stöd högst osannolikt.
2. Risken för irreversibla klimatförändringar. Om gränsen om 1,5 graders global uppvärmning överskrids riskerar delar av jorden att bli obeboelig. Värmeböljor och andra extrema väderhändelser kommer att bli vanligare, vilket direkt påverkar jordbruksproduktion och indirekt tillgången till råmaterial för till exempel textilindustrin.
3. Vissa råvaror från gruvsektorn hamnar alltmer i fokus, bland annat som en effekt av ökad efterfrågan i och med den gröna omställningen. Detta lyfts fram som en av de största riskerna det kommande decenniet av World Economic Forum. Att säkra framtida leveranser kommer att vara viktigt för Sverige.
4. Den asiatiska tillväxten. Den starka asiatiska tillväxten är inte längre bara kopplad till Kina och export. I Syd- och Sydostasien och Indien är det nu främst inhemsk efterfrågan som driver tillväxten – och den är fortsatt starkt. ASEAN-länderna växer med cirka 4,5 procent per år 2023 och 2024 och för Indien pekar prognoserna på mer än 6 procent årlig tillväxt.