Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sidfoten

Latinamerika

Hur stor del av den svenska exporten står Latinamerika för?

– Exporten till Latinamerika utgör ungefär två procent av Sveriges totala export eller cirka 30 miljarder kronor per år. Det är alltså en liten exportregion för oss, särskilt i jämförelse med Europa – som står för cirka 70 procent av vår export – samt USA och Kina. Den svenska exporten till regionen växer med cirka fyra procent per år.

Vilka marknader i Latinamerika är ledande inom svensk export, och varför?

– De största marknaderna är Brasilien, Mexiko, Chile, Peru och Colombia. Man kan säga att deras exportandel följer marknadernas BNP. En tredjedel av den svenska exporten till regionen går till Brasilien och en fjärdedel till Mexiko, och de två länderna utgör också mer än 50 procent av regionens totala BNP.

Hur påverkas marknaderna i regionen av nuläget på den globala marknaden med rusande inflation, flaskhalsar kopplade till pandemin och sanktioner mot Ryssland?

– Latinamerika är i mångt och mycket en råvaruekonomi som följer råvarupriserna med tydliga höjningar och sänkningar. Nu kan man vänta sig att råvarupriserna är fortsatt höga ett par år framåt och det är positivt för regionen. Latinamerika kan också få ett lyft av trenden mot ökad regionalisering som förstärktes under pandemin. Regeringar i västvärlden blir mer tveksamma till att förlägga sin produktion långt bort, till länder som Kina. Vi kan därför tänka oss att Latinamerika – och Centralamerika i synnerhet – kan attrahera företag i USA som vill ha sin produktion närmare hemmamarknaden. Sammantaget kan regionen se en stark utveckling framöver och det kan göra den särskilt intressant för svenska exportbolag.

Vilka marknader tycker du att man ska hålla ögonen på om man vill exportera till Latinamerika?

– Man kan ta avstamp i den så kallade Stillahavsalliansen som består av länderna Mexiko, Peru, Colombia och Chile. På många sätt har de samma utgångspunkt som Sverige; de är mindre ekonomier i en global värld. De är därför handelsfrämjande och relativt öppna ekonomier som vill handla med omvärlden, och den typen av marknader är bra att finnas på.

Finns det någon doldis bland de latinamerikanska marknaderna som du tror att svenska exportörer snart kommer att upptäcka i högre grad?

– En av de marknader i regionen som har vuxit mest för EKN i procentuella termer de senaste åren är Ecuador. Svenska företag exporterar bland annat kartong och papper till deras livsmedelsindustri som blir förpackningar till bananer, blommor, skaldjur och så vidare. Ecuador har egentligen ett svagt makroekonomiskt ramverk och en affärsmiljö med förbättringspotential, men de här affärerna fungerar mycket bra. Troligtvis är det kopplat till att kunderna som Sverige säljer till här exporterar produkterna vidare till omvärlden. Man har därför intjäning i olika valutor och man är inte beroende av den svagare, inhemska marknaden.

Finns det marknader som kan vara intressanta för särskilda branscher?

– Chile och Peru är högintressanta för de svenska gruvbolagen. De sitter på 60 procent av jordens kopparreserver som är en nyckelråvara i den gröna omställningen. Ta exemplet med den globala fordonsflottan på 1,3 miljarder bilar. En bil med förbränningsmotor kräver 15 kilo koppar medan en modern elbil behöver 80 kilo. Här har de svenska gruvutrustningsbolagen ett guldläge i och med att de kan bidra med hållbara produkter och tjänster. Det svenska säkerhetstänket när det kommer till miljö och personal samt våra elektrifierade lösningar gör gruvutvinningen mer acceptabel sett från ett hållbarhetsperspektiv.

Vad ska man tänka på som exportör till Latinamerika?

– Eftersom ekonomierna i Latinamerika delvis är baserade på råvaruutvinning, till skillnad från exempelvis Asien där tillverkningsindustrin utgör en större andel, så kan de konjunkturella svängningarna i regionen vara ganska dramatiska – särskilt jämfört med en svensk kontext. Därför är det angeläget att man som exportör försäkrar sig om att köparens affärsmodell och balansräkning kan hantera dessa kraftiga svängningar.

– En annan mer praktisk aspekt som är bra att ha i åtanke är att betalningsdröjsmål är vanligare i den här regionen än de är i Sverige eller Europa i stort. I de allra flesta fall kan dock dessa situationer undvikas genom en tät och öppen kommunikation med kunden. Rent generellt är företagare i regionen välutbildade, professionella och långsiktiga, så affärsmöjligheter för svenska exportörer finns definitivt.

Visste du att?

Svenska exportföretag har en lång historia av handel med Latinamerika. Våren 1896 var Ericsson det första bolaget att leverera telefoner till Colombia – det var 50 telefoner som skulle till Bogota. Ericsson har också tillsammans med Scania, Volvo och andra svenska bolag varit etablerade i och São Paulo från 1950-talet där de har haft egen produktion. Man brukar säga att och São Paulo är Sveriges andra industrihubb efter Göteborg.