”Inflationen når sin topp i början av 2023”

Stefan Karlsson sammanfattar 2022

Hur skulle du sammanfatta världsekonomins utveckling under 2022?

– Efter en stark ekonomisk återhämtning 2021 så har 2022 kännetecknats av negativa händelser med långsiktiga konsekvenser. De största faktorerna i utvecklingen är kriget i Ukraina och den höga inflationen, medan pandemins mest skadliga konsekvenser för ekonomi och handel av allt att döma är över. Det finns dock stora regionala skillnader för utvecklingen. Sett till tillväxtprognoser för 2022-2023 från exempelvis Internationella Valutafonden (IMF) drabbas USA och eurozonen mycket hårt medan Asien och MENA-regionen klarar sig rätt bra.

Hur ser inflationsutvecklingen ut i Sverige och andra länder som är särskilt viktiga för svensk export?

– Inflationstakten började stiga i USA redan i februari 2021 och verkar ha kulminerat i juni 2022, sedan dess har den gradvis sjunkit till under åtta procent. Vi tror att den utvecklingen kommer att fortsätta som ett resultat av den pågående konjunkturavmattningen och ytterligare räntehöjningar. Inom eurozonen och i Sverige började inflationstakten att tillta först under sommaren 2021. Vi väntar oss att den når sin topp i början av 2023 för att därefter falla tillbaka i långsam takt. En återgång till inflationsmålet om två procent sker sannolikt först under 2024.

Hur ser SME-bolagen på sin export framåt?

– I oktober 2022 kom EKN:s senaste Demoskop-undersökning som mäter exporterande SME-företags utveckling och framtidsutsikter. Den visade att bolagens förväntningar på sin framtida export har vänt nedåt efter en stark återhämtningsperiod som följde på pandemin.

Men svensk export ökade med 24 procent mellan januari och augusti 2022 jämfört med samma period 2021 – varför vänder då förväntningarna nedåt?

– De stigande priserna för insatsvaror och energi är viktiga här. I Demoskop-undersökningen framkom att priset på insatsvaror för de tillverkande bolagen i genomsnitt har ökat med drygt 20 procent samt att sju av tio företag inte har lyckats kompensera för sina högre energikostnader. Utöver det kan vi vänta oss en fortsatt avmattning i köpkraft på de viktiga marknaderna USA och eurozonen.

– Det ska också påpekas att årets positiva exportsiffror i hög grad är ett resultat av att kronan har gått ned i värde mot dollarn och euron.

Finns det några ljuspunkter i det här läget?

– Ja, det gör det. Dels är det förstås glädjande att inflationstakten nu sjunker i USA och att vi väntar oss att se samma utveckling i eurozonen under nästa år. Om vi lyfter blicken ser vi också att IMF prognosticerar att världsekonomin kommer att växa med 2,7 procent 2023 efter att ha expanderat med 3,2 procent 2022. Detta kan jämföras med den årliga tillväxten mellan 2012 och 2018 som låg på runt 3,5 procent. Med den negativa effekt som hög inflation leder till indikerar en tillväxt om 2,7 procent trots allt inte krisstämning i världsekonomin.

Du nämnde att exempelvis Asien och MENA-regionen ser ut att klara sig rätt bra genom krisen – berätta mer!

– För MENA väntas trots försämrade omvärldsförutsättningar en förhållandevis god tillväxt på 5 respektive 3,6 procent under 2022 och 2023. De ekonomiska utsikterna skiljer sig dock åt mellan regionens oljeexporterande och oljeimporterande länder. Gulfländerna, med Saudiarabien i spetsen, väntas driva den regionala tillväxten. För regionens oljeimporterande och skuldtyngda ekonomier i Nordafrika är läget svårare. Positivt är att både Egypten och Tunisien under hösten har slutit nya avtal om stöd från IMF, om än för mindre stöd än väntat.

– Den ekonomiska aktiviteten i Indien och Sydostasien kommer troligtvis att mattas av 2023 men väntas förbli på en relativt god nivå. Medan Kinas lyster tycks falna stiger nu investerares intresse för andra länder i Asien. Med goda externbalanser och måttlig extern skuldsättning bör merparten av regionens medelinkomstländer vara mindre sårbara för räntehöjningar i USA, och långsiktigt verkar Asien besitta drivkrafter för en robust tillväxt.