Kursändring i amerikansk politik ger globala konsekvenser

Donald Trumps stundade återkomst som amerikansk president skapar oförutsägbarhet i världshandeln, konstaterar EKN:s chefsekonom Stefan Karlsson i sin senaste omvärldsbevakning av den globala handeln.

Hur ser det ut i världsekonomin?

– Världsekonomin är fortsatt präglad av ojämn tillväxt. Medan tillväxten i höginkomstländer som Europa och Japan är svag, ser vi starkare siffror i USA, där tillväxten för 2025 prognostiseras till 2,2 procent, enligt Internationella valutafonden (IMF). Tillväxt- och utvecklingsländer visar en positiv trend med hög tillväxttakt, särskilt i regioner som Sub-Sahara Afrika (4,2 procent) och MENA (4,0 procent). Samtidigt ser vi att oförutsägbarheten som Trumps vallöften om en protektionistisk handelspolitik och förändrad hållning till kriget i Ukraina, kastar skuggor över de globala utsikterna.

Hur påverkas världshandeln av att Donald Trump inom kort tillträder som president?

– Trumps återkomst innebär en betydande oförutsägbarhet för världshandeln, säger Karlsson. Vi förväntar oss att generella tullar införs på import till USA, vilket kan leda till eskalerande handelskonflikter, särskilt med EU, Kina och andra länder i Östasien. För Sverige, vars varuexport till USA motsvarar cirka 10 procent av den totala exporten, skulle detta innebära ökade kostnader, sannolikt dyrare produkter hos kunderna i USA och behov av omställningar. Om EU svarar med egna tullar kan vi hamna i en handelskonflikt som drabbar världsekonomin, och i synnerhet EU, hårt.

Hur går det för den svenska exporten?

– Svensk export har haft ett utmanande 2024. Mellan januari och september föll varuexporten med en procent i värde jämfört med samma period 2023. Kronans tidigare försvagning gav en viss skjuts, men den effekten har nu avtagit. För 2025 spås en exporttillväxt på 2,4 procent, enligt Konjunkturinstitutet. Detta omgärdas dock av stor osäkerhet – inte minst beroende på eventuella handelshinder och svag tillväxt i Europa.

Asien fortsätter att vara motorn i den globala ekonomin.

Stefan Karlsson, EKN:s chefsekonom

Bild på Stefan Karlsson, vid sidan av en stor jordglob

Hur är läget i Europa?

– Europa befinner sig i en ekonomiskt svag position. Tillväxten i eurozonen beräknas bli blygsamma 0,8 procent 2024 och 1,2 procent 2025. Strukturella svagheter, kombinerat med osäkerhet kring handelspolitik och energiförsörjning, håller tillbaka den ekonomiska utvecklingen. En eventuell handelskonflikt med USA, som kan uppstå om Donald Trump inför tullar mot EU-länder, skulle dessutom förvärra läget ytterligare. Europa är betydligt mer exportberoende än USA och negativa effekter skulle märkas omedelbart.

Vad händer i Asien?

– Asien fortsätter att vara motorn i den globala ekonomin. Regionens tillväxt är stark, men något avtagande. Kina kämpar med fallande efterfrågan i fastighetssektorn och ökad statlig kontroll, vilket dämpar tillväxten, medan Indien växer med imponerande 6,5 procent 2025. Indien och vissa ASEAN-länder, som Vietnam och Filippinerna, attraherar också ökade investeringar tack vare förändrade leveranskedjor och geopolitiska skiften. Men handelsrelationerna mellan Kina, USA och EU präglas av ökande spänningar, och eventuella kommande tullar från Trumps administration riskerar att påverka regionen negativt.

Hur går det med den globala klimatomställningen?

– Klimatomställningen går framåt, men i långsammare takt än önskat. Flera länder, däribland USA och vissa europeiska nationer, har skiftat fokus mot energisäkerhet och kortsiktiga ekonomiska mål, vilket bromsar klimatsatsningarna. Samtidigt ser vi positiva trender, som ökade investeringar i förnybar energi och elektrifiering av transportsektorn, särskilt i Kina och delar av Europa. Men om USA under Trump lämnar Parisavtalet igen och bromsar klimatarbetet globalt, kan detta skapa bakslag för den långsiktiga omställningen.