Miss­tag­en som risk­er­ar ex­port­affären

Yvonne Brycker är senior adviser på Business Swedens exporttekniska avdelning. Hon hjälper företag att genomföra affärer. Här guidar hon oss genom fem vanliga misstag som kan leda till ödesdigra konsekvenser för exporterande företag.

1. Felaktig kombination av betalnings- och leveransvillkor

Det är vanligt att företag inte förstår hur villkor för betalning och leverans samspelar. Felaktig kombination kan leda till att det ena villkoret sätter det andra ur spel.

Exempel:

I det fall exportören förhandlat med köparen att betalning sker mot remburs är det viktigt att exportören har kontroll över leveransen och kan lämna in leveransdokument till sin bank. Om då exportören gått med på det vanligt förekommande villkoret FOB – Free on board – innebär det att säljaren tappar kontroll på både frakt och dokument. Det kan leda till en avvikelse i rembursen som ger köparen en möjlighet att vägra betalning. Exportörens remburs kan då bli värdelös i sammanhanget.

2. Produktkrav i importlandet

Att sälja produkter på nya marknader kräver ofta någon slags anpassning till landets lagstiftning, branschpraxis eller andra förutsättningar. Det kan gälla själva produkten, olika märkningar eller förpackningsregler. Det är viktigt att ha med tidigt i exportplanen och kontrollera vad som gäller på den nya marknaden. Man kan inte räkna med att köparen har koll på alla regler.

Exempel:

Företag som exporterar vissa typer av varor så som konsument- och elektronikprodukter till Kina måste ha det särskilda certifikatet CCC, China Compulsory Certificate. Det innebär att varan måste skickas till Kina för kontroller och kinesiska inspektörer måste besöka och godkänna fabriken i Sverige. Det är en process som är både kostsam och tidskrävande. Det händer att företag som helt missat det här skickar varor till Kina som sedan fastnar i tullen. Det blir en kostsam läxa för exportören.

3. Vad är den slutliga kostnaden inklusive tullar och avgifter?

Det tillkommer alltid kostnader vid export. Förutom importlandets tull är det olika skatter och avgifter som det är bra att ha koll på när man förhandlar priset med köparen. Valet av leveransvillkor styr om det är exportören eller importören som ska betala dessa kostnader.

Exempel:

En exportör som ska sälja en traktor till Brasilien behöver ha med i beräkningarna en tull på 14 procent och en mängd andra importavgifter som totalt landar på uppåt 50 procent. Har man då kommit överens om leveransvillkoret DDP – Delivered Duty Paid – innebär det att exportören ska stå för alla kostnader och därmed behöver ha med detta i priset för att det inte ska bli en ren förlustaffär.

4. Okunskap om EU:s förmånliga frihandelsavtal

När exportören inte känner till de förmånliga frihandelsavtal som EU har med många länder innebär det förlorade affärsmöjligheter. Innehållet i frihandelsavtalen varierar från land till land men innebär alltid någon slags nedsättning av tullen, eller ingen tull alls, för varor med EU-ursprung. Det innebär varor som antingen är helt framställda i EU eller produkter som har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i EU. Men vad som anses vara tillräcklig bearbetning eller behandling varierar från land till land.

Exempel:

För en bil som exporteras till Mexiko gäller en tull om 20 procent. Men i det fallet bilen har EU-ursprung behövs ingen tull betalas. Det blir en konkurrensfördel för företag från EU som är bra att ha koll på.

5. Exportören missar att transportförsäkra godset

Att frakta varor innebär alltid en risk. Det vanligaste problemet är olika former av hanteringsskador. Många företag som har väldigt lågt värde på godset tycker att nej – det är ingen idé att teckna en transportförsäkring. Då är det viktigt att känna till begreppet ”gemensamt haveri” inom sjörätt. Det innebär att alla som fraktar något får vara med och dela på ansvaret om det uppstår problem. Därför är det otroligt viktigt att teckna en transportförsäkring. Det finns fall där företag har gått i konkurs på grund av att de tvingats betala för andra företags förluster vid frakten.

Exempel:

En storm på Atlanten gör att flera containrar från ett lastfartyg spolas överbord. Den svenska exportörens frakt påverkas inte men om en så kallad dispaschör bedömer situationen som ett gemensamt haveri fördelas kostnaderna för det förlorade godset på alla lastägare, inklusive det svenska företaget.