”Nu faller vissa länder medan andra lyfter”

Omvärldsbevakning

Vad påverkar världsekonomin mest 2022?

– Covid 19-pandemin bedöms ha liten effekt på världsekonomin de närmaste månaderna, även om Covid 19-restriktionerna i Kina är ett fortsatt ett problem för produktion och handel. Nu är det i stället kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland som har störst inverkan på ekonomin. Bland annat medför Rysslands minskande export av råvaror ett utbudsunderskott på världsmarknaden och stigande priser. Dessutom förstärks de flaskhalsar i transporter och produktion som uppstått under pandemin. Men det finns också marknader som gynnas av den här utvecklingen, säger Stefan Karlsson.

Hur ser läget ut för länderna söder om Sahara?

– Högre energi- och matpriser innebär stigande inflation och lägre tillväxt i de flesta av länderna, framför allt på grund av deras stora importberoende. När riskerna inom världsekonomin stiger tenderar Afrika dessutom att drabbas hårdast i form av minskad investerings- och finansieringsvilja. Etiopien, Kenya och Ghana är viktiga länder som kommer att drabbas av pressade statsfinanser, ökade kostnader för oljeimport och minskade globala investeringar, säger Stefan Karlsson.

– För ett femtontal av regionens länder blir dock de högre priserna på olja, industrimetaller och guld en krockkudde mot den negativa utvecklingen. Bland dem hittar vi stora exportörer som Sydafrika, Zambia, Demokratiska Republiken Kongo, Tanzania och Elfenbenskusten.

Vad händer i Mellanöstern och Nordafrika?

– De ekonomiska följderna av kriget i Ukraina splittrar MENA-regionen. Gulfländerna befinner sig i en stark återhämtningsfas och gynnas nu av de stigande råvarupriserna. För Saudiarabien, världens största oljeexportör, har tillväxtsiffrorna reviderats upp. Skuldtyngda oljeimportörer som Egypten, Tunisien och Jordanien drabbas dock hårt både av prisutvecklingen och av utebliven turism, säger Stefan Karlsson.

Vilken utveckling ser vi i Asien?

– I Asien väntas tillväxtekonomierna uppvisa en ekonomisk tillväxt 2022. Det osäkra omvärldsläget innebär dock att tillväxtprognoserna har reviderats ned medan inflationsprognoserna reviderats upp på de flesta håll. Regionens mest sårbara länder är råvaruimportörerna med stora finansieringsbehov och begränsat finanspolitiskt utrymme. Hit hör Pakistan samt Sri Lanka, säger Stefan Karlsson.

– Sedan hösten 2021 syns en ekonomisk återhämning i Indien och Sydostasien. I Kina har tillväxttakten successivt mattats av på grund av en fortsatt nedgång i fastighetssektorn och omfattande Covid 19-restriktioner som har hämmat tillväxten.

Vad kan vi vänta oss i Latinamerika?

– De direkta konsekvenserna av kriget är begränsade för Latinamerika då bara 0,5 procent av regionens totala export går till Ryssland och Ukraina. Däremot kan indirekta effekter som högre råvarupriser störa återhämtningen efter pandemin eftersom flertalet av länderna är nettoimportörer av olja. Nettoexportörer av olja som Ecuador, Colombia och Brasilien kommer tvärtemot att gynnas av ökade exportinkomster, säger Stefan Karlsson.

– Ökad global osäkerhet kan resultera i högre finansieringskostnader och minskad investeringsvilja från omvärlden. Samtidigt fortsätter regionen som helhet – och Karibien i synnerhet – att gynnas av en hög vaccinationsgrad som stöttar turistnäringen och andra tjänstesektorer efter pandemin.

Hur drabbas Östeuropa, Centralasien och Balkan?

– Kriget i Ukraina har förstås stora negativa konsekvenser för regionens ekonomi och handel. Brutna värdekedjor, minskad handel och remitteringar drabbar många av länderna. Stigande priser på energi och råvaror ökar inflationstakten vilket i sin tur minskar köpkraften. Utländska investerares förtroende kommer att sjunka med utflöde av kapital som följd. Även flyktingströmmarna från Ukraina kommer att påverka grannländernas ekonomier, säger Stefan Karlsson.

– Ukrainas ekonomi är i spillror och ser vi till Ryssland och Belarus drabbas de mycket hårt av sanktioner och handelsbojkotter, trots höga olje- och gaspriser. Rysslands BNP kommer att minska med uppskattningsvis 15 procent under 2022.

– Länder som Armenien, Tadzjikistan och Kirgizistan kommer att drabbas av minskade remitteringar och minskad import från Ryssland. Regionens olje- och gasexporterande länder, som Azerbajdzjan och Kazakstan, drabbas mindre, men stigande energipriser ökar risken för politisk oro i Centralasien. I skymundan av kriget finns dessutom den pyrande politiska krisen i Bosnien och Hercegovina, vilken hotar landets existens, säger Stefan Karlsson.