Nu ska EU bli hållbart – så påverkas ditt företag

Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. Det kommer att kräva stora förändringar av samhället och ekonomin, och det kommer att påverka alla europeiska företag på ett eller annat sätt.

– EU har väldigt ambitiösa hållbarhetsmål, och har initierat ett antal stora satsningar som ska leda vägen fram. Men för att dessa initiativ ska fungera så måste vi först definiera vad som är hållbart och inte – så att man kan bygga regelverken kring något konkret – och här kommer taxonomin in, förklarar Karl-Oskar Olming, som är chef för hållbarhetsstrategi på SEB.

Lista på hållbara aktiviteter

Taxonomin kan förklaras som en lista som definierar miljömässigt hållbara aktiviteter – eller rättare sagt vilka ”nivåer” inom olika aktiviteter som ska anses hållbara. Lite förenklat kan vi ta ett exempel från bilindustrin: Om aktiviteten är att producera bilar ska taxonomin definiera hur stora koldioxidutsläpp bilarna får ha för att aktiviteten ska klassas som hållbar.

– Om en biltillverkares omsättning till 15 procent kommer från försäljning av rena elbilar och till 85 procent kommer från försäljning av fossilbilar med höga utsläpp så kommer det företaget att ha en taxonomikompatibel andel på 15 procent. Detta är så klart förenklat – det finns även andra krav för att en aktivitet ska anses hållbar – men det ger en bild av hur systemet kommer att fungera, säger Karl-Oskar Olming.

Företag kommer alltså att behöva genomlysa sin verksamhet och rapportera hur stor andel av verksamheten som är hållbar i linje med denna nya taxonomi.

Vilka företag påverkas?

Så hur påverkas då svenska företag av den här nya taxonomin? Ja, för det första beror det på vilken bransch ditt företag verkar inom, för det är bara vissa branscher som omfattas till en början. Dessa står tillsammans för 93 procent av de globala koldioxidutsläppen.

– De branscher som omfattas av taxonomin vid starten är skogsbruk, jordbruk, tillverkningsindustri, el- och kraftförsörjning, vatten, avlopp, avfall och sanering, transport och lager, it och telekom, bygg- och anläggning, fastighetsbranschen, finans- och försäkringsbranschen samt forskning och utveckling, säger Karl-Oskar Olming.

Små företag påverkas också

Det är dessutom till en början främst stora företag som kommer att behöva rapportera hur hållbara de är på det här sättet. Men, säger Karl-Oskar Olming, mindre företag påverkas också.

– Små och medelstora företag påverkas indirekt. De är ofta leverantörer till större företag, som nu till exempel måste tänka igenom sina inköp eller hur de ska ställa om vissa aktiviteter och affärsmodeller så att de har mindre klimat- och miljöpåverkan. Eller så har småföretagen lån från en bank som snart måste börja redovisa hur hållbara företagen är som de finansierar.

Enligt Karl-Oskar Olming bör därför även mindre företag fundera över vilka kunder de har, och om och hur dessa kunder kommer att påverkas av taxonomin.

Först klimat, därefter miljö – sedan allt annat

Denna första taxonomi har fokus på klimatet. Men i nästa steg kommer även en taxonomi kring EU:s övriga miljömål – som handlar om till exempel biologisk mångfald, skydd av vatten och marina resurser och en omställning till cirkulär ekonomi. Dessutom planeras det för en ”brun” taxonomi – som ska definiera vad som är ohållbart – och en social taxonomi.

– Målet med den taxonomi som nu ska beslutas handlar om att definiera hållbara aktiviteter, men snart kommer det också att bli aktuellt att definiera aktiviteter som är ohållbara. Det är nämligen inte så att en aktivitet är ohållbar bara för att den inte uppnår nivån för taxonomin, vilket är en vanlig missuppfattning, förklarar Karl-Oskar Olming.

Vad spelar det för roll?

Vad spelar det då för roll om man lever upp till kraven i taxonomin eller inte – vilka kan konsekvenserna bli? Ja, en effekt kan i förlängningen vara att företag med aktiviteter som täcks av taxonomin – och som inte har planer på att ställa om för att nå upp till taxonomins nivåer – kan få svårare att finansiera sig.

– Allt fler fonder, investerare och banker sätter olika former av hållbarhetsmålsättningar på sina investeringar. Företag inom sektorer med stor negativ påverkan på klimat och miljö, och som kanske inte heller visar att de anstränger sig för att nå upp till taxonomins krav, kan få svårare att attrahera kapital.

Och tvärtom – det kommer att finnas större incitament att investera i företag som kommit långt i sitt arbete med hållbarhet eller som har trovärdiga planer på att ställa om.

Men, säger Karl-Oskar Olming, det kanske viktigaste för Sveriges små och medelstora företag är att inse att EU nu tar krafttag för att göra unionen och dess företag mer hållbara.

– Generellt sett skulle jag säga att många svenska företag redan ligger långt framme i sitt hållbarhetsarbete – och därmed kommer att gynnas av taxonomin . Men det viktiga är att inse att hållbarhet på alla plan nu håller på att bli affärsmässigt viktigt.