Så korsar du 500-miljoners­gränsen

Mikroföretag, småföretag, mellanstora företag och midcorp-företag – så ser de första stegen ut i EU:s trappa för företagsstorlekar. Officiellt sett går gränsen mellan mellanstor och midcorp vid 250 anställda och 500 miljoner kronor i omsättning. Bakom kulisserna finns det dock ytterligare en rad skillnader, för det krävs ofta en rejäl omdaning av bolaget för att framgångsrikt kunna hantera midcorp-utmaningarna.

– En av de största skillnaderna är att behovet av struktur och tydliga processer ökar väldigt på de här nivåerna. Det handlar både om regulatoriska krav och om att bolaget helt enkelt blivit så stort att det inte längre fungerar att improvisera, säger Jan Abrahamsson, affärscoach på Swedish Scaleups som hjälper svenska teknikföretag att växa rätt.

Passion och hårt arbete må ha tagit bolaget långt, men med hundratals anställda och mer komplexa affärer krävs en välordnad – och större – organisation. Positioner tillkommer och uppgifter som tidigare kunnat hanteras av en medarbetare kräver nu en hel avdelning. Det här kostar pengar, och Jan Abrahamsson säger att många företag snubblar här, åt endera hållet.

En verkligt skalbar affärsmodell

– Att växa för snabbt utan rätt organisation på plats får konsekvenser på alla nivåer i företaget. Å andra sidan kan en för stor organisation skicka overheadkostnaderna i taket och lönsamheten i botten. Det gäller att verkligen ha en affärsmodell som klarar av att skala upp.

Jan Abrahamsson säger att själva definitionen av att skala upp, eller att ha en skalbar affärsmodell, är att du kan växa utan att det äter upp marginalerna. Ja, marginalerna ska till och med gärna bli bättre, därav begreppet skalfördelar.

Men även om du lyckas balansera rätt här så finns det en till utmaning att hantera när organisationen växer. Det handlar om att bibehålla innovationskraften.

– Det är ofta en utmaning redan tidigare i bolagsresan, men märks än mer tydligt på de här nivåerna. Regelkraven och byråkratin ökar och externa nyckelpersoner har kanske ersatt grundare eller andra tidiga medarbetare. Det här behöver så klart inte vara negativt, men det är välkänt att småbolagen är såväl mer innovativa som mer flexibla än storbolagen, och det här behöver man ha i åtanke, säger Jan Abrahamsson.

Han råder bolag i som närmar sig midcorp-klassen att verkligen kämpa för att behålla innovationsandan – bland annat genom att ge medarbetare stort eget ansvar och kämpa för en kultur man får testa och göra fel. 

Medarbetarna bygger kulturen

När ett bolag börjar närma sig 250 anställda förändras också företagskulturen. Den skapas nu i lägre grad av dig som grundare eller vd, och i högre grad av medarbetare som inte känner varandra och kanske sitter på olika platser. Att jobba aktivt med företagskulturen blir därför viktigt, inte minst när det är dags att rekrytera. Tidigare kanske en enskild grundare haft ett finger med i varje rekryteringsbeslut, men det går inte längre. Samtidigt är det fortsatt oerhört viktigt att bolaget har rätt person på rätt plats

– Därför behövs en rekryteringsstrategi som stämmer överens med din affärsplan, och som alla rekryterande chefer jobbar med. Felrekryteringar kan bli en dyr historia och förändra bolagets dynamik, så se till att du har en tydlig plan för hur du bygger ditt team.

I all den här organisationsförändringen är det inte ovanligt att bolag så smått tappar fokus på både kunden och produkten. I stället hamnar fokus på att göra investerarna nöjda på kort sikt. För på den här nivån finns det i de allra flesta fall externa investerare med på tåget, och just hur bolaget har valt att lösa sitt behov av kapital kommer att påverka hur det växer.

Kapital är nyckeln till tillväxt – vilken väg ska du välja?

– Det finns så klart inget rätt svar på hur ett bolag ska ta in kapital – det kan ske genom banklån, riskkapital eller genom en börsnotering. Det man däremot kan säga är att starka huvudägare tenderar att vara engagerade, och att en kombination av banklån och riskkapital ofta tillåter en snabb tillväxt utan att späda ut grundarnas ägarandel för mycket, säger Jan Abrahamsson. 

Han säger att en eller flera engagerade storägare ofta hjälper till att hålla både innovationsandan och tillväxttakten uppe, och att grundare som fortfarande äger en relevant del av bolaget bidrar med sin passion. 

– Därför är det ofta bra att åtminstone till viss del försöka finansiera tillväxten med banklån. Och för att öka chansen att få ett ja av banken kan bolaget kontakta någon av de statliga tillväxtfrämjare som finns.

Statliga exportstöd för midcorp

Ett exempel är EKN, Exportkreditnämnden, som nyligen höjt omsättningsgränsen till fem miljarder kronor för sin rörelsekreditgaranti. Garantin innebär att EKN kan täcka upp till 50 procent av bankens risk när den beviljar ett lån till ett exportföretag eller en underleverantör till den svenska exportindustrin. Det gör det lättare för banken att säga ja – eller att möta dina lånebehov.

– Att det finns statlig hjälp att få för exportföretag, av till exempel EKN eller Svensk Exportkredit, är det många som inte alls känner till. Och eftersom nästan alla bolag på den här nivån exporterar, eller borde börja göra det, så är det en möjlighet som kan göra stor skillnad i att säkra rätt finansiering, avslutar Jan Abrahamsson.