Så löser du likviditeten i exportaffären

För att förstå varför en exportaffär kan tära på likviditeten kan det vara bra att börja med att föreställa sig hela processen. Efter att affären är färdigförhandlad beställs material från underleverantörer innan produktionsfasen kan starta. När varorna är klara ska de fraktas över världen och hanteras av tullen innan de slutligen landar hos kunden. I många länder är dessutom kredittid på tre månader eller längre vanligt.

– Totalt kan det gå mer än sex månader från att kostnader uppstår till betalning. Ofta ökar dessutom utgifterna vid exportaffärer. Volymerna är större och transportkostnader och produktanpassningar innebär extraomkostnader. Att ha koll på likviditeten är därför affärskritiskt för exporterande företag, säger Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Gör en likviditetsplanering

Håkan Bäckström menar att de flesta företag därför behöver göra en likviditetsplanering vid exportaffärer. Det handlar helt enkelt om en prognos över kassaflödet och hur mycket pengar som kommer att finnas på företagets konto den närmaste tiden.

– När du måste betala löner, skatter och leverantörer i dag så spelar det ju ingen roll att du har pengar på väg in om tre månader. Och det är en situation som lätt uppstår om du inte noga räknat på din likviditet i förväg.

Men att bara räkna på likviditeten gör den ju inte bättre. Håkan Bäckström förklarar att många företag även behöver hjälp att stärka likviditeten när de exporterar.

– Därför är det ännu mer angeläget att ha full koll i förväg. Det är mycket bättre att ringa banken redan när du planerar affären, än när det börjar sina på kontot.

Träffa banken tidigt

Mats Ohlsson är Senior Relationship Manager på Nordea i Jönköping. Han håller med om att företagare bör involvera banken tidigt – gärna redan vid planering av export till nya marknader – för att kontrollera vilka möjligheter banken har att medverka i affärerna.

– Som bank vill vi alltid ställa upp när våra kunder kan göra bra affärer, men vi måste ha säkerhet för lån och krediter. Ofta är det skillnad på hur banken och företagen värderar säkerheter som kundfordringar och varulager. Därför är det viktigt att allt är löst när affären väl blir av.

Att ta ett tidigt möte med banken är också ett bra sätt få överblick över alternativa finansieringsmöjligheter, exempelvis genom EKN. Eftersom EKN:s garantier kan täcka mellan 50 och 80 procent av bankens risk blir det mycket lättare för banken att säga ja till exporten när EKN är med i affären.

– Ibland händer det att vi som bank bedömer att säkerheterna är tunna. Men med hjälp av EKN får vi ofta ihop kalkylen, och det gör affären möjlig, säger Mats Ohlsson.

Och om kunden inte betalar?

Som i alla affärer finns en risk att inte få betalt alls även vid export. I Sverige är det Kronofogden som hjälper till i det läget och även om liknande instanser finns i andra länder riskerar detta att ytterligare slå mot likviditeten.

– Med stor sannolikhet kan du inte den marknaden lika bra som den svenska, och det riskerar att göra det dyrare och mer långdraget att få in dina pengar. Därför bör du också försäkra dig mot den kreditrisken, säger Håkan Bäckström.

Om kunden befinner sig utanför EU eller OECD så kan EKN utfärda en garanti för själva kundfordran, men för kunder inom EU och OECD är det privata kreditförsäkringsbolag som gäller.

– Oavsett till vilken marknad du exporterar till så bör du alltid ha en kreditförsäkring, det vill säga en försäkring som ser till att du får betalt. Det är en viktig del av att göra exportaffären säkrare, säger Håkan Bäckström.