Så påverkar sanktionerna handeln med råvaror

Cirka 500 svenska företag exporterar till Ryssland och svenska företag har totalt ungefär 13 400 anställda i Ryssland. Dessa företag, liksom de som gör affärer med Ukraina och Belarus, befinner sig nu i en utmanande situation. Men Rysslands krig mot Ukraina – och de sanktioner som har satts in – kommer även att påverka handeln och det finansiella läget globalt.

Sanktionernas effekter

Som svar på invasionen har Ryssland mötts av omfattande sanktioner och nya sanktionspaket presenteras löpande. Bland annat har sju ryska banker uteslutits från Swift-systemet för internationella betalningar och stora delar av ryska centralbankens tillgångar har frusits. Omfattande sanktioner och reserestriktioner har införts för högt uppsatta företagsledare och politiker, och utöver detta har många internationella storbolag stängt ned sin verksamhet i landet. Ryssland har i sin tur presenterat motåtgärder som även de kan ha en stor inverkan på den globala handeln, till exempel att utlandsbetalningar ska ske i rubel.
– Det blir en otrolig utmaning för Ryssland att hantera sanktionerna. Det kan vi bland annat se på att Moskvabörsen föll 36 procent innan den stängdes den 25 februari och att rubeln har tappat väldigt i värde. Det talas dessutom om ett tapp på 30 procent för Rysslands BNP i år. De ekonomiska problem som Covid-19-pandemin orsakade för landet framstår som små i jämförelse, säger André Lundvall på EKN. 

Råvaru-supermakt

Ryssland är ett väldigt stort land till ytan, men den ryska ekonomins omfattning är begränsad. Landets BNP är ungefär lika stor som Nederländernas och Belgiens sammanslagna dito. Efter att Ryssland annekterade Krim-halvön 2014 sattes dessutom sanktioner in som redan då isolerade landet något från omvärlden. På flera sätt väntas därför begränsade spridningseffekter i och med att Ryssland nu bryts av från stora delar av den globala handeln. Men ser man till handeln med råvaror blir bilden en annan.

– Sett till råvarutillgångar är Ryssland en supermakt, särskilt vad gäller energi. Ryssland har världens största tillgångar av naturgas och de nästa största koltillgångarna, så den här utvecklingen har stor effekt på råvarumarknaderna, säger André Lundvall.

Råvaror har haft en stark och stadig prisutveckling sedan våren 2020. I och med läget i Ukraina har utvecklingen eldats på ytterligare och i Europa har vi sett dramatiska prisökningar på exempelvis naturgas och olja. Även industrimetaller, ädelmetaller och jordbruksprodukter har stigit markant – priset på nickel har exempelvis trefaldigats sedan våren 2020.

Marknader som gynnas – och som utmanas

När köpare inte får samma tillgång till råvaror via Ryssland så kommer de att vända sig till andra marknader med stora råvarutillgångar, exempelvis länder i Afrika och Sydamerika.

– För exportmarknader som Angola, Nigeria, Peru, Chile och Argentina kan det här vara en väldigt bra utveckling. Högre priser på deras exportvaror innebär höjda vinster och löner, ökad konsumtion, mer skatteintäkter och större investeringar i länderna. I längden kan det innebära att marknader som har tillhört en hög riskklass kan klassas om som mindre riskabla, vilket förstås har skulle ha ytterligare positiva effekter. 

Svårare blir det för nettoimportörer av energi och vete, till exempel Turkiet som importerar mycket olja från Ryssland och Egypten som importerar stora mängder av vete från Ukraina. Dessutom riskerar många fler att påverkas av den ökade inflationen som de högre råvarupriserna kan orsaka.

– Inflationen hade redan stigit snabbt under hösten och vintern innan detta hände. USA har nu den högsta inflationsökningen sedan tidigt 1980-tal och utvecklingen som många trodde var kortsiktig ser plötsligt ut att kunna dröja sig kvar. Det kan bli en riktig utmaning för centralbankerna att hålla inflationen under kontroll utan att höja styrräntan för mycket, vilket i sin tur skulle ha en dämpande effekt på ekonomin. Det finns en risk att hela Europas tillväxt påverkas, säger André Lundvall.

Van vid osäkra tider

EKN skapades under 1930-talets depression för att stötta svensk export. Myndigheten finns till för att stödja exportföretag, skapa trygghet och hantera risker – även i osäkra tider. EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko berättar hur organisationen arbetar i nuläget:

– Den humanitära situationen i Ukraina är djupt tragisk och den blir bara värre, dag för dag. Vårt jobb på EKN är att i tider som dessa ändå se till att förhålla oss till det snabbt förändrade omvärldsläget. Vi har löpande dialog med kunder och banker världen över för att se hur utvecklingen påverkar olika länder, branscher och finansiella marknader. Det är alltid svårt att sia om framtiden – men det här inte är första gången som EKN hanterar en utveckling som domineras av omfattande sanktioner.