Så ska AI ge Danske Bank mer jäm­ställda kredit­beslut

Johanna Norberg, vd för Danske Bank i Sverige, vill använda AI för att fånga upp entreprenörer och företag de annars kanske skulle ha sagt nej till.

– Mycket av diskussionen om jämställdhet handlar om att företag är jämställda i den egna organisationen och det är så klart viktigt. Men för oss som jobbar med finansiering, där människor och företag ska kunna växa och utvecklas tack vare finansiering, så vill vi även se över hur jämställda vi egentligen är i våra kreditbeslut, förklarar Johanna Norberg, vd för Danske Bank i Sverige.

Alla mänskliga beslut påverkas av de erfarenheter, preferenser och förutfattade meningar som beslutsfattarna har. Och det gäller även när bankanställda ska besluta vilka som ska beviljas ett lån, eller vilka affärsidéer som har potential att lyckas.

– Det här handlar alltså inte om medvetna fördomar utan om att vi alla bär med oss så kallad unconscious bias – omedvetna idéer och föreställningar om hur saker och ting ligger till. Det är mänskligt, men det är inte alltid säkert att det borgar för de bästa besluten.

”Riskerar att gå miste om spännande bolag”

Johanna Norberg förklarar att data och AI redan i dag är en del av kreditgivningsbesluten. Problemet är att artificiell intelligens också programmeras baserat på mänskliga erfarenheter och åsikter, och därför har många AI fått ”ärva” fördomar från sina mänskliga programmerare.

– Så det här handlar om en AI som ska flagga för eventuellt ologiska beslut som vi tar, och lyfta upp dem till ytan. På så sätt hoppas vi kunna fånga upp entreprenörer och företag vi annars kanske skulle ha sagt nej till.

Projektet handlar alltså inte om att AI ska ersätta människor, utan snarare om att ta reda på om företagsrådgivare och data tillsammans kan ta bättre beslut. Om AI kan identifiera mänsklig bias och hjälpa till att motverka den.

Att kunna göra just det skulle nämligen ha flera fördelar. En av dem är så klart att kunna ta bättre affärsbeslut.

– Idag är det till exempel så att bara 1 procent av allt riskkapital går till företag med kvinnliga grundare. Det är också konstaterat att det finns en uppfattning om att bolag med kvinnliga grundare skulle ha lägre lönsamhet – vilket enligt forskning inte stämmer. Allt det här tyder på att vi på banken riskerar att gå miste om spännande bolag som kan växa med oss.

”Manliga” och ”kvinnliga” bolag

Enligt Johanna Norberg handlar det alltså till viss del om att stärka bankens långsiktiga intjäningsförmåga. Men det är bara en del av syftet med projektet.

– För oss handlar det också om att försöka arbeta bort de strukturella problem som finns på det här området. Vi vill ta bort uppfattningen om att det skulle vara någon väsentlig skillnad mellan män och kvinnor i en företagsledning – eller manliga och kvinnliga entreprenörer.

Danske Bank hoppas också kunna ta reda på om det finns någon bias i vilken typ av bolag banken har en tendens att säga ja till – ”kvinnliga” eller ”manliga”.

– Vi vill ta reda på om det är så att vi i högre utsträckning beviljar lån till exempelvis byggbolag än kanske ett företag som designar damkläder – det vill säga satsar vi mer på ”manliga” bolag? Och om det är så vill vi häva den trenden, eftersom det kanske inte handlar om ett rationellt beslut.

Projektet kommer att pågå under hela 2021 och sedan utvärderas. Johanna Norberg säger att det är viktigt att banker stöttar den här typ av forskning.

– För mig personligen är det viktigt att vi hjälper till att skapa en positiv utveckling i samhället. Men det är också så att om vi inte lyckas fånga upp dessa bolag och dessa kvinnor så levererar vi inte utifrån ett samhällsperspektiv – och jag vill leverera.