Så und­vik­er du kor­rup­tion och andra obe­hag­li­ga över­rask­ning­ar vid export

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN och leder ett team av hållbarhetsanalytiker. Hon säkerställer granskningen av hur hållbarhetsrisker hanteras, utvecklar samarbetet med Sveriges exporterande företag och driver hållbarhetsfrågor i det internationella samarbetet med andra länders motsvarighet till EKN.

– EKN garanterar en betydande del av Sveriges samlade export. Det innebär inflytande, också i hållbarhetsfrågan. Det inflytandet vill jag använda, säger Karin Wessman.

Här är Karin Wessmans bästa tips till små och medelstora företag som vill exportera hållbart.

1. Hur kommer man igång med en hållbarhetsbedömning?

En stor del av arbetet ligger i att lära känna sin kund. Har man ingen affärsrelation sen tidigare kan man börja med att söka information på nätet. Se vad som dyker upp på företagets och ägarnas namn. Testa att lägga till ord som ”corruption”, ”bribery”, ”criticism” eller ”environment” i sökningen.

Det kan också vara relevant att undersöka hur situationen för till exempel arbetsförhållanden i branschen i det aktuella landet ser ut. EKN har landrapporter som är tillgängliga för alla på hemsidan. De svenska ambassaderna sitter också på mycket information och har alltid en person som är ansvarig för handelsfrågor. Men framförallt – ställ frågor till kunden! Den dialogen är den viktigaste i sammanhanget.

2. Vad gör man om man upptäcker något som eventuellt skulle kunna vara ett problem?

Det viktigaste är att förstå risken. Läs på för att förstå sammanhanget, konsekvenser och hur ni kan gå vidare. Det är särskilt viktigt på svåra och komplexa marknader. Bara för att man hittar varningsflaggor behöver man inte dra sig ur. Men det du hittar kan hjälpa dig att bli mer konkret och specifik i dina frågor till kunden, så att du verkligen kan bilda dig en egen uppfattning. Kontakta EKN om vi deltar i affären. Då kan vi hjälpa till att reda ut situationen.

3. Går det att göra affärer med företag som har brister inom hållbarhetsområdet?

Det finns inga perfekta företag. Verkar det för bra för att vara sant är det nog så. Det handlar om att förstå hur stora bristerna är och att aktivt förhålla sig till dem. Med det sagt så finns det förstås gränser. Mutor och korruption är en stor no-no. Att tillskansa sig en affär genom mutor är självklart oacceptabelt, likaså barn- och tvångsarbete.

Det kan hjälpa att ställa sig frågan – skulle vi gjort på samma sätt i Sverige, till exempel vad gäller gåvor och bjudresor? Om svaret är nej skulle jag tänka ett varv till. Allvarliga brister som mutbrott kan också göra att EKN-garantin blir ogiltig. Det får inte bara affärsmässiga konsekvenser utan ni kan även hamna i utpressningssituationer som blir väldigt obehagliga för personalen. Exportaffärer är ofta stora investeringar, då är det onödigt att ta för stora risker.

4. Med vilken frekvens ska man följa upp hållbarhetsrisker hos sin köpare?

Inför en första affär är självklart men det kan vara värt att göra en ny check inför en omförhandling av ett stort kontrakt eller kanske på årlig basis. Allt beror på affärsrelationen. Börjar man sälja mycket till ett specifikt land kan det också vara en bra idé att följa med i lokala nyheter, det finns många bra nyhetskällor på engelska tillgängliga på nätet.