Publicerad
- Risk
- Trender
Så väljer du rätt exportmarknad i oroliga tider
I oroliga tider är det lätt sätta exportplanerna på paus och vänta på bättre tider. Men faktum är att svensk export ser ut att fortsätta växa. Så kanske är inte frågan om man ska exportera – utan snarare var och hur man ska satsa.
Att hitta rätt exportmarknad är en utmaning oavsett marknadsklimat. Det gäller att bedöma marknadens storlek, konkurrenssituation, köpkraft, tullar och fraktavgifter och mycket mer.
Men med en eventuell lågkonjunktur för dörren finns det fler frågor att svara på. Den första är om det alls är rätt tid att fundera på en exportsatsning, och svaret på den frågan är beroende på en rad faktorer. Men enligt Stefan Karlsson, chefsanalytiker på EKN, fortsätter svensk export att växa – trots nattsvarta tidningsrubriker.
– Den svenska exporten har faktiskt ökat med 24 procent mellan januari och juni 2022 jämfört med förra året. En del av ökningen, men inte hela, kan förklaras av att kronan försvagats mot dollarn och euron, vilket ger svenska exportörer mer betalt. Under resten av året är det rimligt att tro att exporten kommer att växa i lägre takt – men den kommer knappast att minska.
Så hur ska ditt företag tänka kring hur man ska välja exportmarknad i en orolig omvärld. Stefan Karlsson listar tre viktiga tips, där det första tipset handlar just om valutan.
1. Se möjligheterna med en billig krona
Dollarn har på kort tid stigit 20 procent mot den svenska kronan, vilket innebär att de kunder som handlar i dollar får mycket för pengarna när de gör affärer med svenska företag just nu. Det kan stärka de svenska företagens konkurrenskraft, menar Stefan Karlsson, och påverkar i allra högsta grad ditt val av exportmarknad.
– Valutor går ju upp och ner, men om ditt företag redan är etablerat i USA så finns det skäl att fundera på att satsa mer där nu. En annan marknad som kan vara värd att titta extra på är Mellanöstern och Gulfländerna. Många av de länderna har sin valuta knuten till dollarn. Dessutom går ekonomierna på högvarv i de oljeproducerande länderna tack vare de skenande energipriserna, säger Stefan Karlsson.
2. Jämför läget i olika länder
En analys av potentiella marknader ska alltid innehålla en genomgång av hur den ekonomiska utvecklingen ser ut i regionen. I synnerhet i oroliga tider finns det anledning att undersöka vilka marknader som drabbas mest – och vilka som drabbas minst.
– I ett läge som detta är det lätt att tro att situationen är lika mörk överallt. Och även om hela världen påverkas av kriget och den stigande inflationen så drabbas inte alla lika hårt. Det gäller som sagt oljeproducerande ekonomier i Mellanöstern, men även länder som Norge och Indonesien gynnas av högre energi- och råvarupriser, förklarar Stefan Karlsson.
I stora delar Ostasien ser läget också klart ljusare ut än i Europa. Även om tillväxten ser ut att dämpas något även där så är den fortfarande mycket högre än vad vi i Europa har i en högkonjunktur. I tillväxt- och utvecklingsländerna i Asien spås exempelvis tillväxten att bli 4–5 procent under 2023, medan EU-länderna och USA knappt når upp till en procent.
– Dessa marknader är dessutom vana vid något högre inflation. I Nordamerika och Europa har vi gått från en mycket låg inflation till nivåer runt 8–9 procent. Många tillväxtmarknader har ofta en inflation om runt 4 procent och ser nu siffror runt 7 procent. Det är besvärande, men inte alls på samma nivå som i Europa och Nordamerika, säger Stefan Karlsson.
3. Håll koll på sanktioner och transaktioner
En faktor som blivit allt viktigare är ett allt hårdare sanktionsklimat. Alla företag som gör internationella affärer måste förvissa sig om att de inte bryter mot några sanktionsregler och det är tyvärr inte så enkelt som bara sluta sälja till Ryssland, enligt Stefan Karlsson.
– Du måste titta på ägarförhållandena i bolagen du gör affärer med, vilka banker som finansierar affärerna och vilka transportbolag som sköter leveranserna. Många banker har dessutom blivit alltmer restriktiva kring vilka länder de gör transaktioner till och från, vilket betyder att du som exportör behöver förvissar dig om att din svenska bank tar emot betalningen från importörens land och bank.
Det här kan låta snårigt, men Stefan Karlsson tycker inte att sanktioner och transaktioner ska behöva påverka svenska företags exportplaner.
– Nej, du ska helt enkelt bara göra din läxa. För på det stora hela är det ändå så att svensk export växer, och det är en utveckling som inte ser ut att vända trots världsläget, säger Stefan Karlsson.