Stora planer för svensk livsmedelsexport

Sprit, sötsaker och tobak. De må inte utgöra den mest hälsosamma delen av kostcirkeln, men det är en trio som Sverige länge har exporterat med stor framgång.

– Sveriges enskilt största exportprodukt i branschen är Absolut Vodka. Sedan har vi snuset som säljer bra förstås, och generellt sett är vi även bra på bakverk, kakor och godis. Visste du till exempel att Pågens kanelgifflar är en storsäljare på Island?, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Fredagsmys i Japan?

Utöver de ovan nämnda kategorierna hör bröd, kaffe och mjölk till några av Sveriges mest exporterade livsmedelsprodukter idag. Men om vi blickar framåt, vilka är bubblarna som varje företag i branschen bör känna till? Enligt Livsmedelsföretagen finns den största potentialen för ökad livsmedelsexport bland förädlade livsmedel och andra sorters nyskapande produkter.

– Här finns till exempel djupfrysta rätter och tårtor, havremjölk, sportdrycker, moderna varianter av svenska pytter och, kanske något överraskande, svensk tex-mex, berättar Rasmus Bäckström.

Att svenska tacos väcker internationellt intresse kan enligt Rasmus kopplas till ett flitigt arbete från det ledande varumärket Santa Maria – och till ett populärt fredagskoncept.

– Det är inte bara produkten man exporterar utan också taco-konceptet ”fredagsmys” som finns här och i Norge. Santa Maria är nu exempelvis i diskussioner med Ikea i Japan om att testa ”cozy Fridays” i butikerna, då svensk tex-mex ska stå på menyn.

Från 60 till 100 miljarder

Livsmedelsföretagen har satt som mål att till år 2025 kraftigt öka Sveriges årliga livsmedelsexport, från dagens 60 miljarder till 100 miljarder kronor. Rasmus Bäckström tror att en stor del av ökningen kan göras med förhållandevis enkla medel.

– Svenska livsmedel smakar gott, håller hög kvalitet och produceras på ett hållbart sätt, så det finns en stor efterfrågan världen över. Trots det har svenska livsmedelsföretag idag en exportandel på cirka 33 procent av omsättningen, jämfört med 70 procent för många andra industrier. Här finns stora framsteg att göra, menar Rasmus Bäckström.

En satsning som nu görs av Business Sweden är att särskilda livsmedelsattachéer rekryteras till organisationens kontor runt om i världen, för att hjälpa med frågor kring just livsmedelsexport. Men en stor del av ökningen kommer enligt Rasmus Bäckström bero på att företagare inser den enorma potential som finns i export.

– Eftersom vi börjar från en rätt låg relativ nivå har företag potential att öka sin export ordentligt. Det gäller dock att man ser exporten som en naturlig del av verksamheten och inte en punktinsats. Oatly är ett bra exempel på ett svenskt varumärke som har sett världen som sin marknad sedan dag ett.

Hjälp för exportörer

För svenska livsmedelsföretag med exportambitioner finns gott om hjälp att få. Business Swedens exportprogram Try Swedish kan bland annat hjälpa företag att nå ut genom inköpssamarbeten, matchmaking, testförsäljning i butik, marknadsbesök och deltagande på internationella mässor i gemensamma svenska samlingsmontrar. För SME-företag är deltagande i svenska samlingsmontrar subventionerat.

– Har man frågor om exempelvis livsmedelssäkerhet i andra länder har Business Sweden dessutom en hel funktion ägnad åt att svara på tekniska frågor kring exportregler. EU-kommissionen är också en bra informationskälla för regler kring allt från tillsatser till tullar, och organisationer som Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket och Jordbruksverket sitter på mycket information och kompetens. Och för finansiering finns EKN, säger Rasmus Bäckström.