Brasilien

Landriskanalys för Brasilien

Senaste landriskanalysen för Brasilien gjordes i oktober 2024.

En marknad med flera särdrag

Brasilien är världens åttonde största ekonomi med en stor inhemsk marknad med 204 miljoner invånare och en nominell BNP per capita om 10 642 USD (WEO, april 2024). Ekonomin är diversifierad och består bland annat av verkstadsindustri, en växande tjänstesektor och betydande råvarutillgångar.

Ekonomin har en grundläggande marknadsinriktning samtidigt som handelshinder historiskt har skyddat den inhemska industrin från utländsk konkurrens, vilket även har hämmat landets export och tillväxtpotential. Exporten som andel av BNP har dock ökat de senaste tio åren och uppgick till 16 procent av BNP 2023. Av den totala exporten utgörs mer än hälften av varor som järnmalm (världens näst största exportör), sojabönor och råolja.

Kina har blivit en allt viktigare handelspartner och är idag den främsta destinationen för brasiliansk export. 2023 gick drygt 30 procent av exporten till Kina. Motsvarande andel för landets näst största exportdestination, USA, var elva procent.

Till landets styrkor hör en stark extern ställning, med stor valutareserv, flexibel växelkurs och penningpolitik med ett inflationsmål, vilken förs av en självständig centralbank. De inhemska kapitalmarknaderna är välutvecklade, vilket minskar behovet av extern finansiering och begränsar risken för skiftande kapitalflöden och marknadssentiment.

Den genomsnittliga ekonomiska tillväxten, 0,5 procent per år mellan 2014 – 2023, har under lång tid varit lägre än jämförbara tillväxtekonomier. Den låga tillväxten kan till stor del förklaras av produktivitetsutvecklingen som hämmats av låga investeringar, begränsad utländsk konkurrens och ett stort offentligt ägande i näringslivet. Få ekonomiska reformer under 2010-talet har gjort att Brasilien halkat efter i flera jämförelser över olika länders affärs- och investeringsklimat.

Korruptionen är dessutom fortfarande en stor utmaning i Brasilien. I Transparency Internationals index över upplevd korruption rankas landet på plats 104 av 180 länder, och i Världsbankens Worldwide Governance Indicators har Brasiliens ranking avseende korruptionskontroll försämrats de senaste tio åren. Brasilien har vidare stora utmaningar med säkerhetsproblem och kriminalitet, vilket hämmar ekonomisk utveckling och medför kostnader, inte minst för mindre bolag.

Stark extern ställning ger motståndskraft

Den brasilianska marknaden har visat på motståndskraft de senaste åren. Förmågan att hantera externa chocker underbyggs av landets omfattande råvarutillgångar, flexibla växelkurs, stora valutareserv och begränsade exponering mot de internationella kapitalmarknaderna. Måttliga bytesbalansunderskott täcks av utländska direktinvesteringar och låter Brasilien bygga upp sina redan stora valutareserver som skyddar mot oförutsedda händelser.

Medan marknadsvolatilitet inte kan uteslutas, exempelvis på grund av minskad efterfrågan från handelspartners, geopolitiska spänningar och förnyat inflationstryck, finns buffertar för att absorbera chocker.

Brasiliens tillväxtutsikter på medellång sikt har förbättrats och IMF antar en ekonomisk tillväxt om drygt två procent per år de kommande fem åren. Låg historisk tillväxttakt har varit en av marknadens främsta utmaningar. Centrala drivkrafter är gynnsamma råvarupriser och oljeproduktion men även produktivitetshöjande strukturreformer.

2023 beslutade Brasilien om att införa moms och förenklingar av det komplicerade skattesystemet, vilket beskrivits som en central landvinning i detta avseende. Vidare har en rad initiativ under parollen ’Ecological Transformation Plan’, om väl implementerade, potential att stimulera gröna investeringar och jobb. Planen inkluderar bland annat införandet av utsläppsrätter för koldioxid, finansieringsinstrument för gröna investeringar samt mål och mekanismer för att minska den illegala avskogningen - ett stort problem i Brasilien, vilken framför allt drivs av sojaproduktion och boskap.

Medan avskogning å ena sidan har medfört kortsiktigt positiva ekonomiska vinster i form av jordbruksexport ger det långsiktigt negativa effekter på ekonomin genom att hota biologisk mångfald och driva på klimatförändringarna.

Politiken under Lula da Silva – företrädare för det brasilianska arbetarpartiet som regerar i en centerliberal koalition sedan 2023 – inkluderar flera sociala och industriella initiativ. Samtidigt som de visserligen kan skapa vissa möjligheter för företag inom exempelvis bygg- och tillverkningsindustrin pressar de också ett redan begränsat finanspolitiskt utrymme.

Statsskulden uppgår till nära 87 procent av BNP. Brasilien har bland de högsta skuldkostnaderna i regionen med nära 14 procent av budgetintäkterna som går till räntor. De offentligfinansiella riskerna dämpas till viss del av ekonomins storlek och en gynnsam skuldsammansättning;endast drygt 10 procent av skulden är extern och en liten del i utländsk valuta.

Med det sagt hindrar den expansiva finanspolitiken centralbankens räntelättnader, vilket i sin tur tränger ut privata investeringar som skulle kunna bana väg för långsiktig ekonomisk utveckling. Finanspolitiken talar för mer avvaktande räntesänkningar från centralbanken framöver, varför ränteläget lär dämpa investeringar och sätta press på företag med hög skuldsättning ett tag till. Sociala reformer och sjunkande arbetslöshet antas däremot bidra till robust köpkraft bland hushållen.

Affärsmiljön

Tillgången på finansiell information är som regel god i Brasilien. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är på det hela taget goda.

Användandet av remburser i exportaffärer är traditionellt sett låg. Privat äganderätt respekteras och är väldefinierad. Regleringsmiljön är att betrakta som relativt god då tekniska och/eller ekonomiska aspekter snarare än politiska är vägledande för myndigheternas beslutsfattande.

Det svåröverskådliga och invecklade skattesystemet har varit en hämmande faktor för näringsverksamhet, liksom den bristfälliga infrastrukturen som ofta leder till flaskhalsar i leveranskedjor och bidrar till inflation. Dessutom gör det komplicerade rättssystemet också att legala processer kan bli långdragna och kostsamma. Detta innebär att landet hamnar relativt långt ner på listan i Världsbankens Doing Business-ranking som nummer 124 av 190 länder.

Den brasilianska valutan, real, är flytande samt konvertibel och transferabel varför EKN kan överväga lokalvalutafinansierade affärer.

Det brasilianska banksystemet är i allmänhet motståndskraftigt. Banksektorn är välkapitaliserad, lönsam och likvid och har visat sig kunna stå emot kortsiktiga påfrestningar. Sektorn förblev till exempel stabil under hela pandemin, vilket visar på dess motståndskraft. Andelen problemlån i banksystemet har börjat sjunka efter en topp i mitten av 2023 och är på hanterbara nivåer. De fem största bankerna dominerar marknaden och utgör över 60 procent av banksystemets totala tillgångar.

Den federala regeringen har en central roll i sektorn genom bl.a. ägande av landets största bank – Banco do Brasil, Caixa Economica Federal och flera utvecklingsbanker (BNDES m.fl.). Sammantaget står de statliga bankerna för ca 40 procent av de totala tillgångarna inom sektorn. Utländskt ägande är mer begränsat och uppgår till en mindre andel av tillgångarna, främst genom Banco Santanders ägande.

De statliga bankerna har historiskt kunnat erbjuda subventionerade krediter till politiskt prioriterade sektorer, vilket lett till en försämrad konkurrenssituation och ineffektiv kapitalallokering.

Oklarheter kring markrättighetsfrågor, ansvarsfördelning på myndighetsnivå avseende miljötillstånd och en försämrad situation för människorättsförsvarare försvårar miljö- och sociala riskbedömningar.

EKN:s policy

Inga särskilda restriktioner föreligger avseende transaktioner med staten, banker eller den privata sektorn, vilket innebär att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

För transaktioner med offentliga köpare har EKN ett krav på remburs, stats- eller bankgaranti för att överväga riskavtäckning.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s utestående garantier uppgår till drygt 54 miljarder kronor och utgörs till stor del av en exportaffär avseende JAS Gripen. Resterande engagemang är fördelat på flera sektorer där pappers- och massaindustrin dominerar.

Över lag är betalningserfarenheten god men skadeutbetalningar i affärer kopplade till offentliga köpare har förekommit. Dröjsmål om 1,5 miljoner kronor finns i en affär där det maximala garantiåtagandet uppgår till mindre belopp. Utestående fordringar uppgår till 99 miljoner kronor och avser kommersiella skador i drygt 20 affärer genomförda mellan åren 2002 och 2018.