Brasilien

Landriskanalys för Brasilien

Senaste landriskanalysen för Brasilien gjordes i oktober 2023.

Brasiliens ekonomi

Brasilien är världens åttonde största ekonomi med en stor inhemsk marknad med 214 miljoner invånare och en nominell BNP per capita om 8995 USD under 2022. Landets ekonomi är diversifierad och består bland annat av verkstadsindustri, som utgör knappt 30 procent av BNP, en växande tjänstesektor och betydande råvarutillgångar. Ekonomin har en grundläggande marknadsinriktning samtidigt som handelshinder historiskt har skyddat den inhemska industrin från utländsk konkurrens, vilket även har hämmat landets export.

Exporten som andel av BNP har dock ökat de senaste åren och utgjorde 20 procent av BNP under 2022, jämfört med 14 procent 2019. Av den totala exporten utgörs mer än hälften av varor som järnmalm (världens näst största exportör), sojabönor och råolja.

Kina har blivit en allt viktigare handelspartner och är idag den främsta destinationen för brasiliansk export. Under 2021 gick 31 procent av exporten till Kina. Motsvarande andel för landets näst största exportdestination, USA, var 11 procent.

Till landets styrkor hör en stark extern ställning, med tillräcklig valutareserv, flexibel växelkurs och penningpolitik med ett inflationsmål som förs av en självständig centralbank. De inhemska kapitalmarknaderna är välutvecklade, vilket minskar behovet av extern finansiering och begränsar risken för skiftande kapitalflöden och marknadssentiment.

Den genomsnittliga ekonomiska tillväxten, 0,6 procent per år mellan 2013–2022, har under lång tid varit lägre än jämförbara tillväxtekonomier. Den låga tillväxten kan till stor del förklaras av produktivitetsutvecklingen som hämmats av låga investeringar, begränsad utländsk konkurrens och ett stort offentligt ägande i näringslivet.

Få ekonomiska reformer under 2010-talet har gjort att Brasilien halkat efter i flera jämförelser över olika länders affärs- och investeringsklimat. Korruptionen är dessutom fortfarande en stor utmaning i Brasilien. I Transparency Internationals index över upplevd korruption rankas landet på plats 94 av 180, och i Världsbankens World Governance Indicators har Brasiliens ranking avseende kontroll av korruption sjunkit de senaste 10 åren.

Finanspolitiska reformer väntar

I januari 2023 tillträdde Lula da Silva som Brasiliens president för tredje gången. Som representant för Arbetarpartiet (Partido dos trabalhadores, PT) har Lula tidigare innehaft ämbetet under två mandatperioder mellan 2003 och 2011. 

Regeringen har identifierat flera övergripande prioriteringar, som att bekämpa hunger och ojämlikhet samt göra Brasilien ledande inom den gröna omställningen. Bland förslag på konkreta åtgärder märks bland annat planer på en modernisering av välfärdsprogrammet Bolsa Familia, investeringar i folkhälsa samt höjda löner och pensioner i den offentliga sektorn. 

En expansiv finanspolitik förväntas framöver, vilket sätter press på en redan hög offentlig skuldsättning. Brasiliens statsskuld uppgår till cirka 90 procent av landets BNP. Räntekostnaderna är dessutom betydande och förväntas öka under de kommande åren.

För att säkerställa den finanspolitiska stabiliteten har regeringen lagt fram två reformer.

För det första har man introducerat ett nytt finanspolitiskt ramverk som syftar till att stabilisera de offentliga finanserna och säkerställa hållbarheten på medellång och lång sikt. Ramverket ska begränsa ökningen av den federala regeringens primära utgifter till 70 procent av föregående års intäktstillväxt. 

För det andra har regeringen arbetat på en omfattande skattereform för att förenkla det komplexa skattesystemet. Genom att slå samman olika skattekomponenter och införa en integrerad mervärdesskatt (moms) syftar reformen till att öka effektiviteten, minska skattekonkurrensen mellan olika delar av landet och stärka statens intäktsbas.

De offentligfinansiella riskerna dämpas av en gynnsam sammansättning av statsskulden med endast en liten del i utländsk valuta, vilket minskar risken för valutasvängningar. Dessutom har Brasilien ett robust finansiellt system med betydande valutareserver och en flexibel växelkurs, vilket ökar landets motståndskraft mot externa ekonomiska chocker.

I motsats till de offentliga finanserna är den externa ställningen god, med begränsade bytesbalansunderskott som täcks av utländska direktinvesteringar och en hanterbar utländsk skuldsättning.

BNP-tillväxten väntas bli måttlig under de kommande åren. Tillväxten uppgick till 2,9 procent 2022, vilket var högre än väntat tack vare en stark jordbruksexport. Tillväxttakten förväntas dock sjunka under 2023 för att sedan förbättras något för att nå den potentiella tillväxttakten på cirka 2 procent på medellång sikt.

Den brasilianska centralbanken har bedrivit en stram penningpolitik och reporäntan ligger för närvarande på 13,75 procent. Med en fortsatt restriktiv penningpolitik väntas inflationen konvergera mot målet på 3 procent i mitten av 2025.

Affärsmiljön

Tillgången på finansiell information är som regel god i Brasilien. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är på det hela taget goda. Användandet av remburser i exportaffärer är traditionellt sett låg. Privat äganderätt respekteras och är väldefinierad. Regleringsmiljön är att betrakta som relativt god då tekniska och/eller ekonomiska aspekter snarare än politiska är vägledande för myndigheternas beslutsfattande.

Det svåröverskådliga och invecklade skattesystemet är en hämmande faktor för näringsverksamhet, liksom den bristfälliga infrastrukturen som ofta leder till flaskhalsar i leveranskedjor och bidrar till inflationstendenser. Dessutom gör det komplicerade rättssystemet också att legala processer kan bli långdragna och kostsamma. 

Detta innebär att landet hamnar relativt långt ner på listan i Världsbankens Doing Business-ranking som nummer 124 av 190 länder. Den brasilianska valutan är flytande samt konvertibel och transferabel varför EKN kan överväga lokalvaluta-finansierade affärer.

Det brasilianska banksystemet är i allmänhet motståndskraftigt. Banksektorn är välkapitaliserad, lönsam och likvid och har visat sig kunna stå emot kortsiktiga påfrestningar. Sektorn förblev till exempel stabil under hela pandemin, vilket visar på dess motståndskraft.

Andelen problemlån i banksystemet var vid utgången av 2022 2,6 procent av total utlåningsvolym, vilket är något högre än föregående år (2,1 procent) men nära det långsiktiga genomsnittet på cirka 3 procent.

De fem största bankerna utgör cirka 70 procent av banksystemets totala tillgångar. Den federala regeringen har en central roll i sektorn genom bland annat ägande av landets största bank – Banco do Brasil – samt Caixa Economica Federal och flera utvecklingsbanker (BNDES med flera). Sammantaget står de statliga bankerna för cirka 35 procent av de totala tillgångarna inom sektorn.

Utländskt ägande är mer begränsat och uppgår till cirka 15 procent av tillgångarna, främst genom Banco Santanders ägande. De statliga bankerna har historiskt kunnat erbjuda subventionerade krediter till politiskt prioriterade sektorer, vilket lett till en försämrad konkurrenssituation och ineffektiv kapitalallokering.

Oklarheter kring markrättighetsfrågor, ansvarsfördelning på myndighetsnivå avseende miljötillstånd och en försämrad situation för människorättsförsvarare försvårar miljö- och sociala riskbedömningar.

EKN:s policy

Inga särskilda restriktioner föreligger avseende transaktioner med staten, banker eller den privata sektorn, vilket innebär att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor. För transaktioner med offentliga köpare har EKN ett krav på stats- eller centralbanksgaranti för att kunna erbjuda riskavtäckning

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s utestående garantier uppgår till drygt 56 miljarder kronor och utgörs till stor del av en exportaffär avseende JAS Gripen. Resterande engagemang är fördelat på flera sektorer där pappers- och massaindustrin dominerar.

Över lag är betalningserfarenheten god men skadeutbetalningar i affärer kopplade till offentliga köpare har förekommit. Dröjsmål på cirka 1 miljon kronor finns i tre affärer, där det maximala garantiåtagandet uppgår till mindre belopp. Utestående fordringar uppgår till 99 miljoner kronor och avser kommersiella skador i knappt 30 affärer genomförda mellan åren 2002 och 2018.