Chile

Landriskanalys för Chile

Senaste landriskanalysen för Chile gjordes i oktober 2023.

Riskbilden förblir balanserad

Chile är Latinamerikas femte största ekonomi i BNP-termer trots en befolkning som endast uppgår till cirka 20 miljoner invånare. Sedan demokratin återinfördes under början av 1990-talet har landet haft en kontinuerlig tillväxt som under 2000-talet i genomsnitt uppgick till 3,6 procent per år. Denna tillväxt har lett till att andelen av befolkningen som lever under fattigdomsnivån minskat från 36 till 11 procent under samma period.

BNP per capita (i köpkraftskorrigerade termer) uppgick 2022 till knappt 29 000 USD, vilket är den högsta i regionen och är bland annat resultatet av en förutsägbar och investeringsfrämjande ekonomisk politik över tid. Ekonomin utgörs främst av en växande tjänstesektor som sysselsätter omkring 70 procent av arbetskraften.

Chiles export uppgår samtidigt till cirka 30 procent av BNP och utgörs till mer än hälften av kopparprodukter följt av livsmedel. Chile har mer än 1/3 av världens kända kopparreserver och dessutom stora tillgångar av bland annat litium. Den globala omställningen till en fossilfri energiförsörjning kan därför antas komma att gynna Chile framöver.

I likhet med trenden för andra latinamerikanska länder så har Kina blivit en allt viktigare handelspartner. År 2022 gick 38 procent av exporten till Kina, motsvarande siffra tio år tidigare var 25 procent. Samtidigt som de långsiktiga förutsättningarna för landets råvaruexport bedöms som goda innebär också den koncentrerade exportbasen att landet är utsatt för skiftande råvarupriser och efterfrågan från Kina.

Landets externa balanser har succesivt försvagats, vilket exemplifieras av Chiles externa skuld som 2022 motsvarade 79 procent av BNP, medan den under 2011 endast motsvarade 40 procent.

Vidare väntas bytesbalansunderskotten under de närmaste åren uppgå till knappt fyra procent av BNP, varav cirka hälften väntas täckas av utländska direktinvesteringar. Pensionssystemets fortsatt stora utländska tillgångar och en stående kreditfacilitet från IMF, motsvarande 50 procent av valutareserven, minskar dock de externa riskerna. 

Chiles landriskklassificering har under lång tid också baserats på landets starka och oberoende institutioner, stabila makroekonomiska ramverk centrerat kring ett inflationsmål och en flytande växelkurs. Detta stöds även av Worldwide Governance-indikatorerna, där Chile rankas i den översta femtedelen inom områdena rättssäkerhet och korruption.

En annan styrka har varit den politiska samsyn som präglat den offentligfinansiella politiken och som under många år resulterade i begränsade underskott och en hanterbar statsskuld. Under den senaste tioårsperioden har emellertid den offentligfinansiella ställningen gradvis försämrats, om än från en stark utgångspunkt. Bland annat genom en ökad statsskuld, som vuxit från 12 till 38 procent av BNP mellan 2012 och 2022.

Robusta institutioner stabiliserar utvecklingen

I slutet av juli sänkte den chilenska centralbanken styrräntan med 1 procentenhet till 10,25 procent. Detta markerar inledningen av en alltmer expansiv räntepolitik efter att inflationsförväntningarna sjunkit kraftigt månaderna innan.

Den fortsatta normaliseringen av ränteläget kommer stödja konsumtion och investeringar som tillsammans med en mer positiv omvärldsefterfrågan väntas leda till en återhämtning av BNP-tillväxten om knappt 2 procent per år under de kommande åren. 

Den chilenska peson väntas försvagas under återstoden av 2023 och 2024, i takt med räntedifferensen till USA samtidigt som försvagningen även bidrar till fortsatta minskningar av bytesbalansunderskotten som väntas uppgå till hanterbara 3,5 procent per år de kommande två åren.

Återstoden av 2023 kommer att präglas av förberedelser inför den kommande folkomröstning som ska behandla ett förslag till ny konstitution i december 2023. I september 2022 förkastades ett första förslag till ny konstitution som skulle lett till en permanent högre utgiftsnivå.

Utformningen av det konstitutionella råd som utformar det kommande förslaget utgörs till över 60 procent av mitten/höger-orienterade representanter, vilket skapar förutsättningar för att den nya konstitutionen huvudsakligen kommer att upprätthålla Chiles näringslivsfrämjande affärsmiljö. 

Samtidigt har stödet för president Borics regering, som utgörs av en koalition av vänsterorienterade partier, sjunkit kraftigt. Regeringen har bland annat pressats av korruptionsanklagelser inom delar av den styrande koalitionen.

Regeringens förutsättningar att genomföra bland annat reformer av pensions- och skattesystemen har därför minskat och kommer endast kunna genomförs efter kompromisser med mitten/höger-orienterade delar av parlamentet. 

Sannolikheten för grundläggande förändringar av Chiles institutionella ramverk har minskat genom avfärdandet av det konstitutionella förlaget i september 2022 och fortsatt stöd till landets huvudsakliga ekonomiska inriktning. Samtidigt väntas möjligheten till nya sociala krav, som kan urgröpa den offentligfinansiella ställningen, att latent utgöra en risk i landkontexen under översiktlig tid.    

Affärsmiljön

Chile är en öppen ekonomi med välförankrade demokratiska institutioner vilket gör landet till ett av de mest attraktiva länderna i Latinamerika för handel och investeringar. En fördel är också den relativt låga kriminaliteten jämfört med de andra länderna i regionen, hög rättssäkerhet och en historiskt god tillväxttakt.

Tillgången på finansiell information om privata köpare är hög och import på öppen kredit vanligt förekommande, remburser förekommer knappast. På en förhållandevis mogen marknad som Chile är också efterfrågan på finansieringslösningar via EKN begränsad.

I Världsbankens senaste ”Doing Business Indicators” hamnar Chile på 59:e plats (av 189 länder) som främsta land i regionen. Att placeringen inte är högre speglar ett generellt latinamerikanskt problem, den långsamma rättsapparaten, om än mindre accentuerad i Chile. När det gäller andra aspekter av affärsmiljön, som till exempel rättssäkerhet, korruption och transparens, ligger landet i nivå med andra OECD-länder.

Chile är institutionellt ett högt utvecklat land där ledande institutioner som finansministerium, centralbank och bankinspektion har ett mycket gott anseende. Ekonomins öppenhet återspeglas även i få hinder för handel och investeringar - landet har handelsavtal med omkring 70 länder, vilka tillsammans motsvarar 88 procent av global BNP.

Balansräkningarna hos banker och övriga finansiella institut bedöms som solida. Sektorn karaktäriseras över lag av stor riskhanteringsförmåga, diversifierade tillgångsportföljer och konservativa lånevillkor. De sex största bankerna kontrollerar omkring 87 procent av totala tillgångar inom sektorn.

Andelen problemlån uppgick under 2023 till 1,9 procent i genomsnitt, vilket är en ökning från 1,4 procent ett år tidigare. Regleringsmyndigheten för sektorn har aviserat att den stegvis kommer att implementera Basel III-regelverket fram till full implementering skett 2025.

EKN:s policy

EKN klassificerar Chile i landrisklass 2 (av 0 till 7) sedan slutet av 1990-talet. Normal riskprövning gäller för affärer med finansministeriet, andra offentliga köpare, banker och företag. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s betalningserfarenheter i Chile är på det hela taget goda. Det är uppenbart att staten är mån om att upprätthålla goda relationer till långivare. EKN:s utestående garantier för affärer i Chile uppgår till 1,1 miljarder kronor och utgörs huvudsakligen av garantier för transportsektorn följt av pappers- och massaindustrin. Under 2022 utfärdades garantier i 23 olika affärer till ett sammanlagt värde på 1,5 miljarder kronor.

Hittills i år (januari-augusti 2023) har 21 affärer garanterats till ett värde av 0,7 miljarder kronor. Det är en ökning sett till antal affärer men en minskning beloppsmässigt jämfört med samma period 2022 (14 affärer till ett värde av 1,1 miljard kronor). EKN har de senaste fem åren i genomsnitt garanterat 20 affärer per år till ett värde av 1,0 miljarder kronor årligen.

Dröjsmål på 6 miljoner kronor finns fördelat på en handfull affärer, där det maximala garantiåtagandet uppgår till begränsade belopp. Utestående fordringar uppgår till 53 miljoner kronor och avser kommersiella skador i tolv affärer genomförda mellan åren 2009 och 2020.