Indien

Landriskanalys för Indien

Senaste landriskanalysen för Indien gjordes i juli 2025.

Stor diversifierad ekonomi och externa buffertar ger motståndskraft

Indien är världens folkrikaste land med 1,44 miljarder invånare, varav 42 procent är under 25 år. Med goda tillväxtutsikter väntas Indien bli världens fjärde största ekonomi 2025 och tredje inom 2–3 år. Tillväxten drivs främst av inhemsk efterfrågan. Relativt BNP svarar privat konsumtion för cirka 60 procent medan investeringarna är robusta, kring 30 procent. På produktionssidan dominerar tjänstesektorn.

Den informella sektorn står dock för merparten av sysselsättningen. Enbart jordbruket (cirka 16 procent av BNP) sysselsätter över 40 procent av arbetskraften. Med ökande inkomstklyftor och en ung växande arbetskraft är en nyckelutmaning för Indien att skapa fler formella och produktiva arbetstillfällen.

Ekonomin är diversifierad med starka globala positioner inom informationsteknologi. läkemedel, stål och petrokemi. Tillverkningsindustrins och varuexportens storlek är dock begränsad (båda 12–13 procent av BNP) liksom integrationen i globala värdekedjor. I kombination med begränsade naturresurser bidrar det till strukturella handelsunderskott. Samtidigt pågår en gradvis ökning av Indiens exportorientering.

Geopolitiska medvindar bidrar till att fler internationella företag förlägger produktion till Indien. Det syns bland annat i ett uppsving i elektronikexporten på senare år. Indien har även en växande, alltmer avancerad tjänsteexport (cirka 10 procent av BNP), inte minst av digitala tjänster inom konsultbranschen samt forskning och utveckling och där internationella bolag etablerar globala tjänstehubbar. Tjänsteexporten och remitteringar har stärkt Indiens bytesbalans där underskotten förblir måttliga och till stor del kan finansieras av utländska portfölj- och direktinvesteringar (FDI).

Därmed förblir landets externposition stark. En robust valutareserv täcker drygt 80 procent av landets låga utlandsskuld (cirka 19 procent av BNP). Även om ihållande underskott i budget- och bytesbalans utgör en viss sårbarhet ger en stor, diversifierad ekonomi, och externa buffertar motståndskraft mot externa störningar.

Tillväxten mattas av, men tillväxtutsikterna förblir goda  

I valen 2024 säkrade premiärminister Modis regering, ledd av hans Bharatiya Janata Party (BJP) en tredje femårig mandatperiod. Förlusten av parlamentarisk majoritet innebär att BJP nu är beroende av de koalitionspartners man samarbetat med det gångna decenniet. Utfallet väntas likväl innebära kontinuitet i den ekonomiska politiken som betonar tillväxtorienterade reformer med fokus på ekonomins utbudssida.

Makroekonomisk stabilitet främjas då policyramverket stärkts med inflationsmål och ökat oberoende för centralbanken, i tillägg till en flexibel valutakurs och ett flexibelt underskottstak för budgetar på federal och delstatsnivå. Prioriteringen av infrastrukturinvesteringar stärker tillväxtpotentialen. Ett nationellt system för skatt på varor och tjänster stärker skattebasen. Reformer i banksystemet, inte minst av de statliga bankerna, striktare tillsyn av finansbolag och ett insolvensramverk har bidragit till att reducera andelen problemlån i banksektorn till den lägsta på ett årtionde.

Liberaliseringar av kapitalflöden ska locka FDI och portföljinvesteringar. En alltmer utbyggd digital infrastruktur driver en snabb digitalisering som är central för att modernisera och formalisera landets ekonomi. Att reformerna inte helt lyckats bryta den strukturella trenden av svag jobbtillväxt och att privata företagsinvesteringar ännu inte riktigt tagit fart kan tyda på att processerna tar tid givet en stor offentlig sektor och ett komplext federalt politiskt system där reformer kan ha svårt att få nationellt genomslag. I ljuset av ökade globala handelspolitiska spänningar finns tecken på att reformpolitiken ökar fokus på avregleringar för företag, investeringar och handel vilket på sikt skulle kunna bidra till en öppnare och mer handelsorienterad indisk ekonomi.  

Indiens ekonomi har efter pandemin uppvisat en stark BNP-tillväxt som nådde hela 8,8 procent i genomsnitt under budgetåren (FY) 2021–2023. Därefter har tillväxten mattats av till 6,5 procent FY2024 (slut 31 mars 2025). En något svagare tillväxt väntas i år i ljuset av en ökad osäkerhet kring den globala konjunkturen. Med en stor inhemsk ekonomi och en mer tjänsteorienterad exportsektor bedöms Indien vara något mindre, och mer indirekt exponerat mot USA:s handelspolitik. Det senaste decenniets reformpolitik har lagt grunden för medelfristiga tillväxtnivåer i linje med de 6,6 procent som noterades årtiondet före pandemin.

Förstärkningen av statsfinanserna saktar ned

Statsfinanserna är landets främsta makroekonomiska svaghet. 2018–2020 ökade skulden relativt BNP från 70 till 88 procent drivet av stora budgetunderskott under pandemin och lägre BNP-tillväxt. Därefter har skuldkvoten nedbringats till 80 procent och regeringens politik är att fortsätta att gradvis reducera budgetunderskotten. Det stöds av en stärkt finanspolitik där prioriteringen av infrastruktur fredas, subventioner reduceras medan skattereformer och digitalisering breddar skattebasen.

Avtrappningen väntas slå av på takten givet ambitionen att stimulera tillväxten genom bland annat skattesänkningar de närmaste åren, svaga delstatsfinanser på många håll och höga ränteutgifter som konsumerar cirka 25 procent av statsintäkterna. Därmed väntas skuldkvoten förbli en bit över 75 procent. Statens sårbarhet mot likviditets- och valutarisker minskas av att över 90 procent av skulden är inhemsk, i lokal valuta och långfristig.

Långsiktiga utmaningar från klimatförändringar

Indien är en av de mer exponerade medelinkomstekonomierna i Asien mot klimatförändringar och omställningsrisker. Till detta bidrar jordbrukets betydelse med närmare tvåtredjedelar av befolkningen direkt eller indirekt beroende av jordbruket för sin försörjning, befolkningstryckets utmaningar avseende till exempel vattentillgång samt en fossiltung energimix. I ett index från ND-GAIN som mäter länders sårbarhet mot klimatförändringar samt förmåga att hantera riskerna placeras Indien på plats 111 av 181 länder (2023). 

Konsekvenserna av klimatförändringar är vanskliga att kvantifiera men förekomsten av extremväder tycks öka, liksom variationer i de viktiga monsunregnen vilket bidrar till högre och mer volatil livsmedelsinflation. På sikt pekar modellestimat från Asiatiska utvecklingsbanken (2024) på 10–15 procents BNP-bortfall 2050 jämfört med scenarion där inga ytterligare klimatförändringar sker.

Affärsmiljön

Det senaste decenniet har reformprocesser inletts för att stärka Indiens konkurrenskraft och affärsmiljö. En uthållig satsning på infrastruktur och logistiknätverk länkar samman den stora indiska marknaden och reducerar Indiens höga kostnader för energi och logistik. Bolagsskatterna har sänkts till  nivåer mer i linje med konkurrentländer i Asien. Regleringslättnader ska locka FDI och arbetsrättslagstiftning har förenklats. Den snabba digitaliseringen stödjer reformprocesserna.

Antalet internetanvändare ökar stadigt och motsvarade 2024 drygt 60 procent av befolkningen. Införandet av ett digitalt personnummer (Aadhar) och en statligt betalplattform (UPI, 2016) driver ökningen i tillgången på digitala finansiella tjänster, handel och betalningar. Reformerna skapar grund för så kallad e-förvaltning och kan stärka myndighetskoordinering. Reformerna ger avtryck i index som mäter investerings- och affärsklimat. I Världsbankens Logistics Performance Index tyder stärkta resultat på att infrastruktursatsningarna börjar bära frukt. I Världsbankens Governance Indicators (WBGI) har Indiens resultat avseende ekonomiska institutioner stärkts det senaste decenniet och ligger nu en bit över genomsnittet för tillväxt- och utvecklingsländer i Asien. 

Ur EKN:s kreditriskperspektiv är viktiga aspekter i affärsmiljön förutsägbarhet och kvalitet, dels i regleringar som påverkar gäldenärers finanser, och dels i landets legala miljö med bäring på fordringsägares ställning. För regleringsmiljön är Indiens resultat i WBGI något starkare än genomsnittet i regionen. Likväl bedöms regleringsmiljön vara komplex med omfattande byråkrati i många nivåer. Det saknas heller inte exempel på myndighesagerande som införs med betydande inverkan på enskilda sektorer såsom retroaktiva skatteuppskrivningar för telekomsektorn 2020 och i gruvsektorn 2024. Positivt är att regeringen 2025 tillsatt en utredning som inom ett år ska ge förslag på hur regleringsbördan för företag kan minskas.

Affärsmiljön kan variera mellan olika delstater. Centralregeringen uppmuntrar delstaterna att stärka affärsmiljön lokalt för att locka till sig investeringar och under 2025 ska ett ”Investment Friendliness Index” upprättas för att underlätta jämförelser. Svaga finanser och brister i genomlysning hos delstater och relaterade bolag försvårar dock bedömningen av sådana motparter. Korruption är en annan utmaning. I Transparency Internationals Corruption Index 2024 rankas Indien 96 av 180 länder. Resultatet är i linje med regiongenomsnittet (93) men tyder på en försvagning sedan 2018 då Indien låg på 80:e plats.

Även för den legala miljön är Indiens resultat i WBGI något starkare än medel i regionen. En nyckelreform är insolvens- och konkurslagstiftningen från 2016 (IBC). Lagen har underlättat företagsrekonstruktioner och hanteringen av dåliga lån. Ett tidsbegränsat insolvensförfarande, vars utfall prövas i specialdomstolar ska leda till snabbare processer och högre återvinningar.

I praktiken har processen visat sig ta betydligt längre tid än vad lagen föreskriver och väntetiderna i rättssystemet vara betydande. Ramverket tycks mer gynnsamt för finansiella kreditorer än för leverantörer. Vidare tycks inhemska finansiella kreditorer ha visst försteg i rekonstruktionsförhandlingar. En annan utmaning är att marknaden för nödlidande tillgångar är outvecklad vilket försvårar värderingar. För att stärka återvinningen vid likvidationer pågår sedan 2024 försök att etablera en elektronisk auktionsplattform för att öka transparens och informationsspridning vid försäljningar. 

Utvärderingar av IBC, bland annat från Insolvency and Bancruptcy Board of India tyder på flera positiva trender. Dels att hotet om likvidation ökat gäldenärers benägenhet att göra upp innan fordran når domstol, dels att andelen insolvensfall som slutar i likvidation stadigt minskat. Det är positivt för fordringsägare då likvidationer vanligen slutar med en lägre återvinning än vid rekonstruktion. Återvinningsgraden vid rekonstruktioner rapporteras i genomsnitt ligga något under 35 procent. EKN:s erfarenheter, som har några år på nacken, är dock att det tar lång tid att driva rättslig process, att utgången är oviss och att återvinningsgraden riskerar att bli låg – i synnerhet för utländska kreditorer eller när säkerheter saknas.

För svenska exportörer bedöms regleringsmiljön vara utmanande. Indien följer importsubstituerande strategier i syfte att stimulera inhemsk tillverkningsindustri. Det riskerar att hämma svenska företags exportmöjligheter och utgör en hämsko för Indiens integrering i internationella leveranskedjor. Det gångna decenniet noteras tendenser av ökad protektionism via höjda tulltariffer särskilt på insats- och kapitalvaror och komplicerade importbestämmelser.

De senaste åren har regleringar om lokala standarder ökat kraftigt genom så kallade Quality Control Orders (QCO), inte sällan med begränsad konsultation, snäva implementationstider och långa väntetider för licenser. Indiens inställning till bilaterala frihandelsavtal har samtidigt blivit mer öppen. Våren 2025 nåddes ett avtal med Storbritannien och förhandlingar pågår med bland andra EU, Gulfländerna och USA. Tillsammans svarar de fyra områdena för drygt 50 procent av Indiens varuexport. Under 2025 har regeringen även inlett en översyn för att rationalisera och sänka importtullar. Trenden mot ökad öppenhet och geopolitiska hänsyn kan bidra till att intresset tilltar hos utländska bolag för att integrera Indien i globala värdekedjor.

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter (MR). EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. I sammanhanget är frågor som arbetsförhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter av stor vikt. I Maplecrofts MR-index för dessa dimensioner ligger Indiens resultat på liknande nivåer som för andra lägre medelinkomstländer, även om indikatorerna pekar på en något högre riskbild avseende tvångsarbete, arbetsmiljö och säkerhet samt säkerhetsstyrkor och mänskliga rättigheter. Indien har samtidigt något lägre riskbild avseende tillgång till gottgörelse.

EKN:s policy

EKN klassificerar Indien i landrisklass 3 (av 0 till 7). Normal riskprövning gäller för samtliga gäldenärskategorier. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s engagemang uppgår till cirka 13 miljarder SEK och domineras av telekom. Därtill finns även affärer inom kraftsektor, medicinteknik och entreprenadmaskiner. 2020–2024 ställde EKN ut garantier i drygt 200 affärer för ett trettiotal exportörer till ett belopp om 29,7 miljarder SEK. En stor telekomaffär svarade dock för över 90 procent. Av resterande cirka 2,2 miljarder SEK svarade ett 20-tal SME och handelshus för två tredjedelar av garantivolymen och drygt 70 procent var affärer med en kredittid under ett år.

EKN:s betalningserfarenheter är blandade. Dröjsmål är vanliga. Dröjsmålsränta i kontraktet är en fördel då EKN:s erfarenhet är att leverantörskrediter med låg dröjsmålsränta tenderar att nedprioriteras. Av garantier utfärdade 2020–2024 har dröjsmål anmälts i cirka 20 procent av affärerna. Dröjsmålen varade i snitt 114 dagar. Inga garantier utfärdade under perioden har dock gått till skada. I garantier utfärdade före 2019 har EKN de senaste 15 åren skadereglerat drygt 890 miljoner SEK. Utfallet är koncentrerat till ett fåtal affärer och utgör mindre än två procent av EKN:s totala garantivolym för Indien dessa år. Återvinningsgraden i de affärer som gått till skada har dock varit mycket låg.