Mauritius

Landriskanalys för Mauritius

Senaste landriskanalysen för Mauritius gjordes i juni 2024.

Övergripande riskbild

Mauritius är ett övre medelinkomstland och tillhör därmed de absolut rikaste länderna i Afrika. Under perioden 2010-2019 växte ekonomin i genomsnitt med 3,75 procent per år, vilket innebar att landet var på god väg att bli ett höginkomstland före pandemiutbrottet. Stark intjäning från turistindustrin samt betydande kapitalinföden driver tillväxten och bidrar till god extern likviditet. Befolkningstillväxten är nära noll och därmed ligger tillväxten i inkomstnivå nära den reala BNP-tillväxten.

Landets institutioner tillhör den starkaste fjärdedelen i världen enligt Världsbankens World Governance Indicators (WBGI) och är ett av få länder i Afrika med en stark demokratisk tradition. Landets styrelseskick klassas som ”fri demokrati” av det amerikanska oberoende forskningsinstitutet Freedom House och får genomgående den högsta poängen på den afrikanska kontinenten (85/100 2023, jmf Sverige 99/100). Sedan 2017 styrs landet av premiärminister Pravind Jugnauth och partiet Militant Socialist Movement (MSM) som är ett mitten-vänster parti med primär hindu-bas. Sedan självständigheten 1968 har politiken dominerats av dynastierna Jugnauth och Ramgoolam. Regeringsmakten har alternerat mellan dessa politiska polers respektive partier.  

Till landets svagheter hör turist- och finansindustrins dominans i ekonomin, som tillhör de minsta i världen och är förhållandevis öppen. Det innebär att förändringar i den internationella ekonomin snabbt får efterverkningar på den inhemska ekonomin. Under 2020 föll exempelvis intäkterna från turismen med nära 75 procent samtidigt som både direkt- och portföljinvesteringarna var kraftigt negativa. Resultatet var ett BNP-fall på 15 procent och bytesbalansunderskott på 13 respektive 12 procent under de efterföljande två åren.

Turistindustrin står för ca 25 procent av BNP, inberäknat indirekta effekter, med flest turister från Frankrike och Storbritannien. Banksektorn är stor i förhållande till ekonomin, nära 400% av BNP. Banksystemet och ekonomin är därmed känsliga för förändringar i internationella finansiella flöden, samtidigt som banksektorproblem riskerar att fortplanta sig till suveränen vid en systemkris. Insättningar från multinationella företag (”GBC:s”) står för cirka en tredjedel av insättningarna i banksystemet, vilket är en viktig källa för hårdvaluta men också en likviditetsrisk för inhemska banker.

Landets statsfinanser är också svaga för landriskklass 3 med hög offentlig skuldsättning och höga räntekostnader i relation till de offentliga intäkterna. Under 2020 steg budgetunderskottet till drygt tio procent och den offentliga skulden motsvarade nära 100 procent av BNP. Ytterligare en svaghet är landets utsatthet för klimatrelaterade risker. Cycloner, översvämningar och stigande havsnivåer utgör särskilda risker framför allt vad gäller jordbruket (sockerrörsproduktion) samt turism. Landets korallrev, som är viktiga för turismen, hotas av stigande havstemperaturer och stigande havsnivå.  

Turisterna har återvänt

Återvändande direktinvesteringar samt ökade turistintäkter innebär att den ekonomiska återhämtningen fortsätter efter pandemin. Perioden 2024-2026 väntas ekonomin växa med i genomsnitt cirka 4 procent per år, vilket är något högre än under femårsperioden före pandemin. Inflationen väntas gradvis sjunka till 3-4 procent 2024-2026 även om fortsatt förhållandevis höga priser på livsmedel och energi fortsätter att ge ett högt inflationstryck.

Mauritius är i stor utsträckning en importberoende ekonomi där fossila bränslen och mat stod för ca. 40 procent av importen 2023. En betydande del av inflationen är därmed importerad. Tack vare återvändande exportintäkter och sjunkande importutgifter är bytesbalansunderskottet i en nedåtgående trend som väntas hålla i sig under kommande åren. En starkt bidragande orsak är turismen där den genomsnittliga beläggningen på landets hotell under 2023 i princip hade återhämtat sig till 2019 års nivå enligt Statistics Mauritius.

De viktiga utländska direktinvesteringarna har också återhämtat sig till motsvarande 20 procent av BNP, men är fortfarande betydligt lägre jämfört med det femåriga genomsnittet före pandemin. Valutan, mauritiska rupee, är fritt flytande och valutakursen har varit förhållandevis stabil även under de senaste årens kriser. Valutareserven motsvarar nära tio månaders importtäckning, d.v.s. en mycket god nivå. 

På den statsfinansiella sidan har den offentliga skulden börjat sjunka tillbaka som andel av BNP. Den offentliga skuldsättningen motsvarar emellertid fortsatt drygt 80 procent av BNP, vilket är en hög notering för landrisklass 3. Räntekostnaderna är också höga i relation till budgetintäkterna för landriskklass 3, i genomsnitt cirka 10 procent. Orsaken är framför allt höga räntor på inhemska lån, som står för ca 4/5 av lånestocken. De externa lånen är huvudsakligen på mjuka villkor.

I nuvarande budget har regeringen ökat investeringarna i klimatförändringsförebyggande åtgärder, exempelvis skydd mot jordskred, skydd av stränder och avsaltningsanläggningar för att säkra färskvattenförsörjningen. Bedömningen är att dessa utgifter kommer fortsätta att öka under de kommande åren i takt med att exempelvis cykloner blir kraftfullare och vanligare. 

Under 2023 skrev Mauritius och Förenade Arabemiraten ett ekonomiskt partnerskapsavtal med fokus på handel, investeringar och privatsektorsamarbete. Avtalet är i linje med det ökade intresset i Mellanöstern för Afrika och ett tecken på att Mauritius fortsätter att positionera sig som en företagsvänlig hubb för Afrika. Många företag etablerar sig på Mauritius p.g.a. skatteavtal och möjligheten att göra långsiktiga affärer, bl.a. i östra- och södra Afrika där transaktionsrisken är betydligt högre. Det har en stabiliserande effekt på de internationella kapitalflödena och minskar risken för kapitalflykt vid ekonomiska kriser.

Under pandemin visade sig dessa flöden exempelvis förhållandevis stabila. Enligt de flesta bedömare kommer presidentvalet i november 2024 inte att innebära någon avsevärd förändring vad gäller den politiska stabiliteten, landets demokratiska tradition och den företagsvänliga inriktningen. Jugnauth och MSM förefaller ha goda chanser till omval, vilket i sådant fall skulle tala för politisk kontinuitet.  

Affärsmiljön

Affärsmiljön på Mauritius tillhör de absolut starkaste i Afrika. Ekonomin är öppen och politiken är överlag företagsvänlig. Det finns för närvarande 45 aktiva dubbelbeskattningsavtal och drygt 12 000 globala företag är etablerade på ön. Europa och USA är primärt fokus för handel och investeringar, men strategiska satsningar görs också mot Kina, Indien, Sydafrika och Kenya.

Mauritius är beroende av att positionera sig som en attraktiv plats vad gäller företagande och internationella transaktioner, varför affärsmiljön sannolikt kommer att vara attraktiv i ett afrikanskt perspektiv även på sikt. Trenden i Världsbankens WGI är stabil, vilket innebär att landets institutioner fortsätter att rankas närmare Sverige än genomsnittet för Afrika söder om Sahara. Endast små förändringar har skett vad gäller effektiviteten i styrelseskicket och rättsstatsprincipen under den senaste tioårsperioden, medan trenden i regleringskvalitén är svagt positiv.

Korruption utgör ett problem men Mauritius rankas förhållandevis lågt, plats 55/180, i Transparency Internationals Corruption Perception Index. På den afrikanska kontinenten har endast Seychellerna (plats 20), Kap Verde (plats 30), Botswana (plats 39) och Rwanda (plats 49) en bättre position. Från februari 2021 till oktober 2022 var landet under särskild bevakning av Financial Action Task Force (FATF), samt på EU:s lista över högriskländer, på grund av identifierade brister i ramverket för anti-pengatvätt och finansiering av terrorism. Enligt FATF:s bedömning har landet vidtagit åtgärder, varför Mauritius har avförts listorna. 

EKN:s policy

EKN applicerar normal riskprövning för samtliga köparkategorier. Därmed finns inga på förhand givna restriktioner.

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s erfarenhet av garantigivning till Mauritius är begränsad. Under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt sex affärer gjorts per år till ett sammanlagt värde på cirka två miljarder kr. Aktuellt engagemang utgörs framför allt av en telekomaffär med ett garantibelopp på 1,7 miljarder kr med moderbolag på Mauritius och leveranser till ett flertal andra afrikanska marknader. Övrigt engagemang utgörs också i huvudsak av affärer där riskobjektet befinner sig på Mauritius, men leveranser sker till ett annat afrikanskt land. Vid sidan om telekom rör affärerna gruvutrustning, anläggningsmaskiner, personbilar samt papper.

Betalningserfarenheten är förhållandevis god. Aktuella dröjsmål saknas. Fordringarna avser framför allt en telekomaffär, med leveranser till Nigeria. Övriga aktuella fordringar avser främst gruvaffärer med leveranser till Guinea. I samtliga skadefall bedöms orsaken vara relaterad till bolagens underliggande verksamhet snarare än transfereringsrisken på Mauritius.