Rumänien

Landriskanalys för Rumänien

Senaste landriskanalysen för Rumänien gjordes i februari 2026.

Diversifierad ekonomi med EU-förankring

Rumänien har en diversifierad ekonomi, där handel, turism och tillverkningsindustri är de största sektorerna, med drygt 20 procent vardera. Jämfört med andra EU-länder har Rumänien en relativt stor jordbrukssektor och en betydande IT-sektor.

Utrikeshandeln är en viktig parameter i ekonomin, men jämfört med mindre länder i regionen är Rumänien mindre känsligt för externa störningar, tack vare sin storlek och ekonomiska bredd. De största exportsektorerna är maskin- och transportutrustning (45 procent) samt metaller och mineralprodukter (drygt 15 procent av den totala exporten). EU står för drygt 70 procent av Rumäniens export. Exporten till USA uppgår till cirka fyra procent av den totala exporten, vilket innebär att de direkta effekterna av amerikanska tullar bedöms vara begränsade.

Rumäniens EU-medlemskap innebär ett policymässigt stöd och är en viktig kontrollmekanism som minskar transfereringsrisken. Landet har ännu inte uppfyllt kriterierna för euromedlemskap, men ett införande av euron bedöms inte ligga långt bort i tiden.

Ökad politisk stabilitet

BNP-tillväxten blev lägre än väntat 2024. Prognoserna pekade mot två procent, men utfallet blev under en procent. Den politiska turbulensen i landet under senare delen av 2024 påverkade ekonomin negativt och även prognoserna för skuldsättningen har reviderats upp. För 2025–2026 väntas tillväxten uppgå till drygt en procent, jämfört med tidigare prognoser om omkring 3,5 procent. 

Rumäniens offentliga skuldsättning är relativt låg men har en stigande trend. Den offentliga skulden i relation till BNP väntas stiga från cirka 50 procent 2022 till cirka 64 procent 2026. Orsaken är bland annat strukturella svagheter i form av ofinansierade utgifter, vilket bidrar till underskott i både budget och bytesbalans och därmed ökat upplåningsbehov. 

Rumänien gränsar till både Ukraina och Moldavien, vilket innebär en säkerhetspolitisk risk mot bakgrund av Rysslands angrepp på Ukraina och hot mot Moldavien. Rumäniens medlemskap i Nato minskar risken för att ett direkt angrepp, men risken för cyber- och hybridattacker har ökat. 

En rysk påverkanskampanj uppgavs ligga bakom att landets konstitutionsdomstol ogiltigförklarade presidentvalet i december 2024, dagarna innan den andra valomgången skulle genomföras. Valet gjordes om i sin helhet under våren 2025, där den EU-vänliga kandidaten Nicușor Dan gick segrande ur en andra valomgång. Han tillsatte sedan en koalitionsregering av mittenpartier som stöder Ukraina och EU-samarbetet. Efter en tid av politisk turbulens förefaller det politiska läget ha stabiliserats.

Affärsmiljön

Rumäniens banksystem är välkapitaliserat och andelen problemlån är relativt låg. Bankerna är i stor utsträckning finansierade genom insättningar, vilket ger stabilitet. Cirka en tredjedel av insättningarna är dock i utländsk valuta, vilket innebär en sårbarhet. Landets tre största banker står för cirka 40 procent av banksystemets tillgångar.

Landets affärsmiljö gynnas av EU-medlemskapet och sedan januari 2025 är Rumänien, tillsammans med Bulgarien, fullvärdiga medlemmar i EU:s passfria område, Schengen.

Landets rättsväsende är formellt oberoende, men det förekommer uppgifter om att domare och åklagare utsätts för påtryckningar från politiker och affärsmän, och korruption är ett utbrett problem i landet.

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. I sammanhanget är frågor som arbetsförhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter av stor vikt. 

I Rumänien bedöms riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter med relevans för företagsverksamhet vara högre än genomsnittet i Europa och bland OECD:s höginkomstländer.

EKN:s policy

EKN klassificerar Rumänien i landriskklass 3 av 7. Enligt EU:s konkurrensregler får EKN och andra exportkreditinstitut inte täcka några betalningsrisker (med undantag för rembursgarantier) för affärer med en total risktid (kredittid + tillverkningstid) under två år. I övrigt tillämpas normal riskprövning, vilket innebär att affärerna bedöms på egna meriter utan generella restriktioner utöver 
ordinarie riskbedömning. 

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s garantigivning till Rumänien har historiskt omfattat ett fåtal affärer per år. Under 2023 och 2024 ökade garantiengagemanget kraftigt, från ett par miljoner kronor 2022 till närmare två miljarder kronor 2024. Under 2025 har endast en affär genomförts, vilket innebär att engagemanget har minskat något. Skälet till den ökade garantigivningen är ett fåtal affärer till privata köpare, i huvudsak inom telekomsektorn.

EKN har enbart erfarenhet av privata köpare. Under de senaste fem åren har EKN garanterat i genomsnitt tre affärer per år. Sporadiska dröjsmål förekommer, men huvuddelen regleras inom en till två månader. Sedan 2020 har skadeutbetalningar skett i tre affärer, motsvarande 2 miljoner kronor. Återvunna belopp från tidigare skadeutbetalningar uppgår till mer än det dubbla.