Rumänien

Landriskanalys för Rumänien

Bakgrund

Rumänien har en diversifierad ekonomi, där handel och turism samt tillverkningsindustri utgör de största sektorerna, med drygt tjugo procent vardera. Jämfört med andra EU-länder har Rumänien en stor jordbrukssektor och en stor sektor för informationsteknologi. Utrikeshandel är en viktig parameter i ekonomin men jämfört med de mindre länderna i regionen är Rumänien inte lika känslig för störningar på grund av sin storlek och ekonomisk bredd. Största exportsektorer är maskin- och transportutrustning, 45 procent, och metaller och mineralprodukter, drygt 15 procent, av total export. 

Störst exportmarknad är EU med drygt 70 procent. Därefter Storbritannien med nio procent och USA med sju procent.

Rumäniens EU-medlemskap innebär ett policymässigt stöd och är en viktig kontrollmekanism som minskar transfereringsrisken. Landet har ännu inte uppfyllt kriterierna för euromedlemskap men ett införande av euro ligger sannolikt inte många år bort.

Politisk turbulens

Efter två år med en årlig BNP-tillväxt på två procent, väntas tillväxten öka till närmare 3,5 procent för 2025. IMF:s prognos för 2026 är ytterligare liten ökning. Med tanke på den politiska turbulensen i landet under senare delen av 2024 finns en risk att prognoserna kommer att skrivas ned om nödvändiga budgetåtstramningar inte genomförs och lånekostnaderna ökar.

Rumäniens offentliga skuldsättning är relativt låg men har en stigande trend. Offentlig skuld till BNP väntas stiga från cirka 50 procent 2022 till drygt 60 procent 2026. Orsaken är bland annat strukturella svagheter med ofinansierade utgifter som skapar underskott i både budget och bytesbalans, vilket i sin tur tvingar fram ökad upplåning. 

Rumänien gränsar till både Ukraina och Moldavien, vilket utgör en riskfaktor med anledning av Rysslands angrepp mot Ukraina och hot mot Moldavien. 

Rumäniens medlemskap i Nato minimerar risken för att bli angripen av Ryssland men risken för cyber- och hybridattacker har ökat. En rysk påverkanskampanj angavs vara orsaken till att landets konstitutionsdomstol ogiltigförklarade presidentvalet i december 2024, dagarna innan den andra valomgången skulle genomföras. Valet kommer att göras om i sin helhet under våren 2025. Rumänien hade även parlamentsval under slutet av 2024 där de styrande koalitionspartierna förlorade i styrka till ytterhögerpartier, men lyckades ändå skapa tillräcklig majoritet för att bilda en ny EU-vänlig koalitionsregering. 

Vad gäller fysiska klimatrisker och naturkatastrofer löper Rumänien något lägre risk för vattenbrist än snittet för OECD-höginkomstländer och Europa. Däremot är risken högre för stormar och höjda havsnivåer än jämförelseländerna. 

Affärsmiljön

Rumäniens banksystem är väl kapitaliserat och andelen dåliga lån är relativt låg. Bankerna är i stor utsträckning finansierade genom insättningar, vilket ger stabilitet. Däremot är cirka en tredjedel av insättningarna i utländsk valuta vilket är en sårbarhet. Landets tre största banker står för cirka 40 procent av banksystemets tillgångar.

Landets affärsmiljö gynnas av EU-medlemskapet och från och med januari 2025 är Rumänien, tillsammans med Bulgarien fullvärdiga medlemmar i EU:s passfria område, Schengen.

Landets rättsväsende ska vara oberoende men det förekommer att domare och åklagare utsätts för påtryckningar från politiker och affärsmän, och korruption är ett utbrett problem i landet.

I EKN:s affärsbedömning tas hänsyn till risken för negativ påverkan på mänskliga rättigheter. EKN:s fokus ligger på den påverkan som den verksamhet där de exporterade varorna ska användas kan ha. I sammanhanget är frågor som arbetsförhållanden, barn- och tvångsarbete, övervåld av säkerhetsstyrkor, ursprungsfolks rättigheter samt landrättigheter av stor vikt. 

I Rumänien är risken för kränkningar av mänskliga rättigheter relevanta för företagsverksamhet, generellt sett högre än för snittet i Europa och OECD höginkomstländer. 

EKN:s policy

EKN klassificerar Rumänien i landriskklass 3. Enligt EU:s konkurrensregler får EKN och andra exportkreditinstitut inte täcka några betalningsrisker (med undantag för rembursgarantier) för affärer med en total risktid (kredittid + tillverkningstid) under två år. I övrigt föreligger normal riskprövning, vilket innebär att affärer bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor. 

EKN:s åtagande och erfarenhet

EKN:s garantigivning till Rumänien har bestått av ett fåtal affärer per år. Under 2023 och 2024 har garantiengagemanget ökat kraftigt, från ett par miljoner kronor 2022 till närmare två miljarder kronor 2024. Skälet till den ökade garantigivningen är ett fåtal affärer till privata köpare, i huvudsak inom telekomsektorn.

EKN har enbart erfarenhet av privata köpare. Under de senaste fem åren har EKN garanterat i genomsnitt tre affärer per år. Sporadiska dröjsmål förekommer men det mesta betalas inom en till två månader. Sedan 2020 har skadeutbetalningar skett i tre affärer, motsvarande 2 miljoner kronor. Lika mycket har återvunnits.