Den svenska ex­port­en till Iran ökar

Trenden har varit tydlig sedan 2016. Sanktionslättnaderna och kärnenergiavtalet har skapat nya förutsättningar för svenska företag att göra affärer med Iran. Den svenska exporten till Iran ökar, vilket framförallt gäller korta affärer med kredittid upp till ett år. Även om de europeiska bankerna är fortsatt försiktiga är EKN:s erfarenhet att betalningarna fungerar och Iran har dessutom betalat av sin tidigare utestående fordran till EKN.

Samtidigt skapar osäkerheten kring USA och kärnenergiavtalet oro inför framtiden. USA förlängde nyligen kärnenergiavtalet med 120 dagar, men reserverade sig samtidigt för att det är sista gången de förlänger. Trump-administrationen är negativa till avtalet och USA införde nyligen nya sanktioner mot företag och personer. Trots detta har EKN nyligen förbättrat Irans landriskklass från 6 till 5.

– Anledningen till att vi uppgraderar Iran är att vi på EKN och övriga exportkreditinstitut har bättre betalningserfarenheter av Iran. Nu har de i princip betalt av sina skulder som de hade under sanktionerna. Den iranska ekonomin går bättre och deras oljeexport ökar, framför allt i Asien, med ett stigande oljepris. Huvudrisken är att det kommer nya sanktioner mot Iran från USA, säger Victor Carstenius, EKN:s landanalytiker för Iran.

Hur ska man som svenskt företag tänka?

– Vill man göra affärer med Iran bör man först och främst ha koll på EU-sanktioner som man måste följa. Har man amerikanska kopplingar i sina affärer bör man ha koll på USA:s sanktioner. Sedan är det såklart nödvändigt att få med sig en bank i transaktionen vilket inte alltid är helt lätt. Man får vara beredd på att det kan hända saker de kommande åren och man kan behöva avveckla sina Iranaffärer om det kommer sanktioner.

EKN är mest aktivt i Iran av alla europeiska exportkreditinstitut, varför då?

– Fram till tredje kvartalet 2017 gjorde EKN flest nya affärer med Iran av alla europeiska exportkreditinstitut och det beror på att vi har ett par banker i Norden som vill göra affärer där. Vi har också svenska exportörer som sedan tidigare har uppbyggda affärsrelationer med Iran. De kunde snabbt efter sanktionssläpp återstarta sin verksamhet.

Ökar den svenska varuexporten till Iran?

– Ja, den ökade med 94 procent under januari-november 2017 jämfört med samma period 2016. Från 1 976 till 3 829 miljoner kronor. Men det är långt ifrån vad det var innan sanktionerna 2012. Så vi har en lång bit kvar till den potential som finns. Vår erfarenhet är ändå att de nya affärerna går väldigt bra – ja, helt felfritt.

Hur ser vägen framåt ut?

– Ur ett svenskt exportfrämjande perspektiv hoppas man att kärnenergiavtalet ändå ligger fast och att fler banker i Europa börjar göra affärer med Iran, så att fler får tillgång till den iranska marknaden. Från Irans sida behöver man också göra saker, som att skapa större transparens och reglera banksektorn bättre för att underlätta för utländska företag och banker att återvända till Iran.

Hur ser Sveriges hållning ut?

– Sverige och Europa står bakom kärnenergiavtalet och har gjort ganska starka uttalanden, där de tycker att avtalet fungerar för att kontrollera Irans kärnteknikprogram.

Vilket är det bästa scenariot i framtiden?

– Att sanktionslättnaderna fortsätter och att USA stannar kvar i kärnenergiavtalet. Irans ekonomiska utveckling hänger på det – deras export begränsas annars och deras banker skulle också påverkas.