EKN ändrar landriskklass: Belarus nedgraderas

Utvecklingen i landet sedan presidentvalet den 9 augusti har påverkat landets ekonomi och betalningsförmåga negativt. Protesterna mot presidenten kommer sannolikt att fortsätta med krav på nyval, samtidigt som allt tyder på att presidenten inte frivilligt kommer att backa.

– Coronakrisen och det osäkra politiska läget innebär ett hårt slag mot den Belarusiska ekonomin som visade svaghetstecken redan före krisen, säger Martin Sturinge.

Flera strejker har utlysts och protesterna kommer att leda till produktionsbortfall och minskad export. Belarus är beroende av Ryssland både ekonomiskt och militärt. Ryssland vill undvika att EU får ökat inflytande i regionen, ser sannolikt med oro på det folkliga upproret och värnar om den knappa tiondel av den belarusiska befolkningen som är etniska ryssar. Rysslands agerande kommer vara avgörande för utvecklingen i Belarus.

Sitter regimen kvar, med Rysslands hjälp, kommer visserligen ekonomiskt stöd att stärka landet på kort sikt men sannolikt till priset av minskad nationell självständighet, utökade sanktioner och försämrad affärsmiljö. Tvingas regimen så småningom bort kommer det ha skett till priset av en ytterligare försvagad ekonomi. I det korta perspektivet finns även en osäkerhet kring statens prioriteringar och betalningskapacitet, vilket i nuläget innebär att EKN inte täcker några statsrisker i Belarus.

Om EKN:s landriskklassning

EKN följer utvecklingen i världens länder och bedömer risken för betalningssvårigheter. Bedömningen sammanfattas i en landpolicy där vi anger landriskklass från 0 till 7. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. Bedömningen görs kontinuerligt samt i årliga regiongenomgångar i samverkan med övriga OECD-länder.