Colombia

Landriskanalys för Colombia

Senaste landriskanalysen för Colombia gjordes i oktober 2024.

En stabil och dynamisk demokrati med säkerhetsutmaningar

Colombia är den fjärde största ekonomin i Latinamerika och en etablerad demokrati sedan flera årtionden. Vidare har Colombia haft en mer dynamisk ekonomisk utveckling det senaste årtiondet än övriga regionen. Ekonomin växte med i genomsnitt 2,8 procent per år mellan 2014–2023, högre än genomsnittet för Latinamerika som var ca 1 procent per år samma period.

Colombia har upprätthållit ett stabilt och handelsfrämjande makroekonomiskt ramverk under många år trots flera ekonomiska chocker, så som råvaruprisfallet 2014–2015 och senast den globala pandemin. Därtill har Colombia en flora av frihandelsavtal med bland annat Chile, Mexiko, Andinska gemenskapen, MERCOSUR, USA, Kanada, EU, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Sydkorea.

Vidare inkluderar det colombianska politiska spektrumet ett brett spann av politiska partier. Även om den politiska polariseringen i landet har ökat på senare tid har den colombianska politiken en lång historia av pragmatism och samförstånd mellan de dominerande partierna i viktiga ekonomiska och finansiella frågor.

Den colombianska ekonomin utgörs av flera beståndsdelar såsom jordbruk och råvaror, gruvverksamhet, tillverkningsindustri, tjänster och turism. Tjänstesektorn motsvarar omkring 60 procent av ekonomin och tillverkningsindustrin endast dryga 10 procent.

Exporten utgör omkring 16 procent av BNP och är koncentrerad till kol, olja, metaller och jordbruksprodukter som kaffe och snittblommor. Exporten av kol och olja utgjorde tillsammans cirka 50 procent av landets varuexport 2023 och utgör ett betydande bidrag till statskassan. Detta gör Colombia utsatt för prisförändringar på de internationella råvarumarknaderna och omställningsrisker i takt med klimatomställningen.

2024 utgjorde fossila bränslen ca 86 procent av landets energikonsumtion och ca 92 procent av produktionen. Vattenkraft utgör drygt 10 procent av energimixen och det finns planer på att öka andelen energi som härrör förnybara energikällor kommande år, vilket på sikt kan minska omställningsriskerna. En annan risk kopplad till den begränsade exportbasen är landets relativt stora utlandsskuld.

Dessa risker uppvägs dock av utländska direktinvesteringar, landets rörliga växelkursregim och goda buffertar i form av valutareserver. Colombia har dessutom en stående kreditfacilitet med Internationella valutafonden, IMF, vilket minskar likviditetsrisken och risker kopplade till bytesbalanschocker.

Det colombianska banksystemet är sunt men begränsat i omfattning sett till ekonomins storlek vilket bland annat förklaras av att den informella sektorn fortsatt utgör en stor del av ekonomin.

Colombia står fortfarande inför betydande säkerhetsutmaningar även om landet skördat fredsframgångar det senaste decenniet. 2016 tecknade den dåvarande regeringen ett fredsavtal med den militanta FARC-gerillan. Det innebar att den över 50 år långa konflikten mellan FARC och statsmakten avslutades.

Fyra år senare, 2020, blev Colombia även medlem av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Framstegen bidrar till ökad ekonomisk aktivitet och fortsatta förbättringar av de institutionella förutsättningarna.

Med det sagt fortsätter Colombia att brottas med en hög grad av organiserad brottslighet kopplad till omfattande narkotikaproduktion, trafficking, illegal gruvbrytning och utpressningar. Säkerhetsproblemen påverkar inte bara människors liv och välbefinnande, utan fungerar också som en hämsko för den ekonomisk utvecklingen. Ansträngningarna för fred fortsätter, bland annat genom politiska förhandlingar med den sista kvarvarande gerillan ELN.

Konjunkturen vänder men politiska utmaningar finns

Efter en betydande inbromsning 2023 förväntas den colombianska ekonomin återhämta sig innevarande och nästa år, tack vare att den colombianska centralbanken börjat införa räntelättnader som stimulerar konsumtion och investeringar och ger andrum för skuldsatta företag och hushåll.

I takt med att dessa effekter tar vid förväntar sig IMF att tillväxten närmar sig sitt historiska genomsnitt om cirka tre procent årligen på medellång sikt. Med det sagt finns risk att återhämtningen blir mildare än så.

Gustavo Petro, vald i juni 2022, är landets första vänsterorienterade president och driver en omfattande reformagenda med fokus på sociala program och grön omställning. Reformerna spänner över flera politikområden och inkluderar arbetsmarknads-, hälso-, och pensions- och energifrågor. Reformagendan har mött betydande hinder och utmaningar i ljuset av politisk opposition, låga förtroendesiffror och ett pressat budgetutrymme.

Kort efter tillträdet lyckades regeringen driva igenom en skattereform som höjde skatten för fossila bränslen och finansiella institutioner, vilken delvis täcker upp för utgiftsökningarna. Budgetunderskottet har dock vuxit i år och om den ekonomiska aktiviteten inte återhämtar sig kommer det att tynga statens lånekostnader.

Vidare har regeringens reformer stött på motstånd i kongressen och i sina delar kritiserats för att minska förtroendet bland investerare och företag. Som ett resultat fick regeringen inte stöd i kongressen för 2025 års statsbudget tidigare i år, varpå planer annonserats om att i stället anta budgeten genom dekret. Sammantaget lär de politiska utmaningarna bestå under återstoden av mandatperioden som sträcker sig fram till 2026.

Affärsmiljön

Tillgången på finansiell information för privata köpare är i allmänhet god. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är goda.

När det gäller den övergripande regleringsmiljön, kan å ena sidan konstateras att colombiansk statsförvaltning kännetecknas av en hög grad av tillförlitlighet. Det gäller till exempel finansdepartement, centralbank och till dessa knutna myndigheter.

Å andra sidan präglas lokal colombiansk förvaltning inom kommunala myndigheter och bolag av det motsatta som risk för korruption och politisk inblandning. Det är också komplicerat att realisera säkerheter. Exempelvis finns krav på att realisera en pant genom försäljning på auktion, vilket kan göra sådana åtgärder både tidskrävande och kostsamma.

När det gäller Världsbankens Governance Indicators, en uppsättning indikatorer som visar på bland annat korruptionsnivå, regleringsmiljö, politisk stabilitet och rättssäkerhet, har Colombias samlade prestation varit på en relativt stabil nivå de senaste tio åren. Indikatorerna som mäter politisk stabilitet och säkerhet har stärkts medan de som mäter rättssäkerhet försvagats.

Den colombianska banksektorn har ökat i storlek i förhållande till ekonomin och är i nivå med genomsnittet för Latinamerika. Inhemska banker dominerar sektorn och står för omkring två tredjedelar av de samlade tillgångarna. Vidare är sektorn i huvudsak privatägd, vilket sammanhänger med avyttringen av statliga banker i samband med en stor bankkris i slutet av 1990-talet.

Ramverket för bankregleringen är relativt välutvecklat även om det finns utrymme för förbättringar, till exempel vad gäller kapitaltäckningsregler och definitionen av bankernas primärkapital. Staten bedöms också som tillförlitlig när det gäller viljan och kapaciteten att stödja banker som hamnat i problem. Detta manifesterades senast under pandemin då centralbanken bland annat upprätthöll likviditetsnivåer i det finansiella systemet och stödde fortsatt kreditgivning till SME-sektorn.

Under 2023 har andelen dåliga lån (NPL) stigit till höga 8,4 procent, en väsentlig ökning från det hanterbara historiska genomsnittet om 3 procent. Det är främst hushållslån som driver utvecklingen och speglar det höga ränteläget och den ekonomiska inbromsningen. Trots försämringen i NPL är bankerna i landet fortsatt välkapitaliserade och likvida med motståndskraft att hantera oförutsedda händelser. De finansiella tillsynsmyndigheterna har vidtagit åtgärder för att bankerna ska kunna hantera de ökade kreditriskerna på ett kontrollerat sätt.

EKN:s policy

EKN klassificerar Colombia i landrisklass 4 (av 0 till 7) sedan 2006. Normal riskprövning gäller för affärer med finansministeriet, andra offentliga köpare, banker och företag. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

Colombia tillhör de större marknaderna för EKN i Latinamerika. Garantierna är huvudsakligen koncentrerade till stadsbussprojekt i några av landets större städer och transportsektorn i stort. Utöver detta finns även en exponering mot ett större kraftprojekt. Resterande engagemang härrör från gruvsektorn och pappers- och massaindustrin.

EKN har under de senaste fem åren i genomsnitt ställt ut garantier i 35 affärer per år. Över lag är betalningserfarenheten god men dröjsmål i affärer kopplade till kommunala köpare har historiskt förekommit.