Colombia

Landriskanalys för Colombia

Senaste landriskanalysen för Colombia gjordes i oktober 2023.

Stabila institutioner ger goda tillväxtmöjligheter 

Colombias ekonomi växte med i genomsnitt 3,3 procent per år mellan 2013–2022, klart högre än genomsnittet för Latinamerika som var 1,9 procent per år samma period. Landet är en etablerad demokrati sedan flera årtionden.

De politiska institutionerna på federal nivå har bedrivit en ansvarfull ekonomisk politik och upprätthållit ett handelsfrämjande makroekonomiskt ramverk under många år trots flera ekonomiska chocker, så som råvaruprisfallet 2014–2015 och senast den globala pandemin.

Colombia har flera frihandelsavtal med bland annat Chile, Mexiko, Andinska gemenskapen, MERCOSUR, USA, Kanada, EU, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och Sydkorea.

Det colombianska politiska spektrumet inkluderarett brett spann av politiska partier och även om den politiska polariseringen har ökat på senare tid utmärks den colombianska politiken av pragmatism och samförstånd mellan de dominerande partierna i viktiga ekonomiska och finansiella frågor.

Den colombianska ekonomin utgörs av ett flertal näringsgrenar så som jordbruk, gruvverksamhet, tjänster och tillverkningsindustri. Tjänstesektorn motsvarar närmare 60 procent av ekonomin och tillverkningsindustrin endast dryga 10 procent. Exporten utgör drygt 16 procent av BNP och är koncentrerad till kol, olja, metaller och jordbruksprodukter som kaffe och snittblommor.

Exporten av kol och olja utgjorde tillsammans 55 procent av landets varuexport under 2022 och en betydande andel av exportinkomsterna. Detta gör Colombia mycket utsatt för prisförändringar på de internationella råvarumarknaderna. En annan risk kopplad till den begränsade exportbasen är landets relativt stora utlandsskuld.

Dessa risker uppvägs delvis av landets rörliga växelkursregim och goda buffertar i form av valutareserver. Colombia har dessutom en stående kreditfacilitet med IMF, vilket minskar likviditetsrisken och risker kopplade till negativa bytesbalanschocker. 

Under 2016 tecknade den dåvarande regeringen ett fredsavtal med den militanta FARC-gerillan. Det innebar att den över 50 år långa konflikten mellan FARC och statsmakten avslutades. Fyra år senare, 2020, blev Colombia även medlem av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Den fredliga utvecklingen väntas bidra till ökad ekonomisk aktivitet och fortsatta förbättringar av de institutionella förutsättningarna även om den omfattande narkotikaproduktionen i landet (Colombia är väldens största producent av kokain) fortsatt leder till en hög grad av organiserad brottslighet.

Det colombianska banksystemet är sunt men begränsat i omfattning sett till ekonomins storlek vilket bland annat förklaras av att den informella sektorn fortsatt utgör en stor del av ekonomin.

Blandad framgång för regeringens reformagenda

Tack vare effektiva åtgärder under pandemin och gynnsam handel och export var Colombia en av de snabbast växande ekonomierna under 2022 med en tillväxttakt på hela 7,5 procent. De kommande åren väntas tillväxttakten avta och stabiliseras på omkring 3 procent, vilket är i linje med det historiska genomsnittet. Det finns dock en viss risk att allt högre styrräntor dämpar konsumtionen och investeringar på kort sikt, vilket kan påverka tillväxtentakten negativt.

I augusti 2022 svor Gustavo Petro presidenteden och blev därmed landets förste vänsterpolitiker att tillträda som stats- och regeringschef. Regeringen vill minska landets höga nivåer av ekonomisk ojämlikhet och korruption, samt genomföra arbetsmarknadsreformer och stärka de mänskliga rättigheterna. Ytterligare en av regeringens centrala prioriteringar är att diversifiera ekonomin från olje- och kolberoende till förnybara energikällor.

Att minska intäktsberoendet av olja och kol och samtidigt öka utgifterna blir en finansiell utmaning för regeringen. Idag står oljeindustrin för nästan en femtedel av statens intäkter. Samtidigt är skattebasen mycket begränsad, delvis på grund av den höga graden av informell ekonomi.

En skattereform som antogs med bred marginal i kongressen i november 2022, och bland annat höjer skatterna för fossilbränsleindustrin och finansiella institutioner, förväntas dock mildra det ökade skuldtrycket.

Framöver kommer regeringen möta svårigheter att driva igenom sin politik. Petros koalition i kongressen kollapsade i april i år och flera politiska skandaler under våren 2023 har minskat förtroendet för presidenten. Sannolikheten är hög att inte ens urvattnade versioner av flera av hans sociala reformer kommer att godkännas, vilket skulle skada hans redan fallande popularitet.

Samtidigt finns det utrymme för framsteg på andra områden, till exempel fredsförhandlingar med gerillagruppen Ejército de Liberación Nacional (ELN). Dessa framsteg i kombination med förhållandevis god tillväxt borgar för att Petro kommer att sitta kvar vid makten, om än med minskad handlingskraft.

Affärsmiljön

Tillgången på finansiell information för privata köpare är i allmänhet god. Import på öppen kredit är vanligt förekommande och EKN:s erfarenheter är goda. Den colombianska företagssektorn har visat en mycket stark överlevnadsförmåga i en komplicerad politisk omgivning.

När det gäller den övergripande regleringsmiljön, kan man å ena sidan konstatera att colombiansk statsförvaltning kännetecknas av en hög grad av tillförlitlighet. Det gäller till exempel finansministerium, centralbank och till dessa knutna myndigheter. Å andra sidan präglas lokal colombiansk förvaltning inom kommunala myndigheter och bolag av motsatsen – risk för korruption och politisk inblandning.

Det är också komplicerat att realisera säkerheter. Exempelvis finns krav på att realisera en pant genom försäljning på auktion vilket kan göra sådana åtgärder både tidskrävande och kostsamma.

När det gäller Världsbankens Governance Indicators, en uppsättning indikatorer som visar på bland annat korruptionsnivå, regleringsmiljö, politisk stabilitet och rättssäkerhet, har Colombias samlade prestation varit på en relativt stabil nivå de senaste 10 åren. Indikatorerna som mäter politisk stabilitet och säkerhet har stärkts medan de som mäter rättssäkerhet försvagats.

Den colombianska banksektorn har ökat i storlek i förhållande till ekonomin och är i nivå med genomsnittet för Latinamerika. Cirka 80 procent av sektorn är i inhemsk ägo och domineras av fem banker med två tredjedelar av hela lånevolymen. Sektorn är i huvudsak privatägd, vilket sammanhänger med avyttringen av statliga banker i samband med en stor bankkris i slutet av 1990-talet.

Den finansiella sektorn i Colombia är motståndskraftig och bankerna fortsatt välkapitaliserade och likvida. Efter att kredittillväxten ökade snabbt under 2022, från en historiskt sett måttfull nivå, har tillväxttakten av konsumentkrediter nu avtagit. Andelen dåliga lån har minskat och var på hanterbara 2,5 procent av den totala utlåningen under 2022.

Ramverket för bankregleringen är relativt välutvecklat även om det finns utrymme för förbättringar, till exempel vad gäller kapitaltäckningsregler och definitionen av bankernas primärkapital. Staten bedöms också som tillförlitlig när det gäller viljan och kapaciteten att stödja banker som hamnat i problem.

Detta manifesterades senast under pandemin då centralbanken bland annat upprätthöll likviditetsnivåer i det finansiella systemet och stödde fortsatt kreditgivning till SME-sektorn.

EKN:s policy

EKN klassificerar Colombia i landrisklass 4 (av 0 till 7) sedan 2006. Normal riskprövning gäller för affärer med finansministeriet, andra offentliga köpare, banker och företag. Det innebär att det inte finns några på förhand givna begränsningar i garantigivningen och att affärerna bedöms på egna meriter utan särskilda krav eller villkor.

EKN:s åtagande och erfarenhet

Colombia tillhör de större marknaderna för EKN i Latinamerika. Garantierna är huvudsakligen koncentrerade till stadsbussprojekt i några av landets större städer och transportsektorn i stort. Utöver detta finns även en exponering mot ett större kraftprojekt. Resterande engagemang härrör från gruvsektorn och pappers- och massaindustrin.

EKN har under de senaste fem åren i genomsnitt ställt ut garantier i 39 affärer per år. Över lag är betalningserfarenheten god men dröjsmål i affärer kopplade till kommunala köpare har historiskt förekommit.